Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

KTH, Chalmers och Lunds universitet stärker svensk halvledarförmåga

Bild på flera chips
KTH, Chalmers och Lunds universitet samarbetar kring en satsning för att stärka Sveriges kompetens inom halvledare.
Publicerad 2024-03-19

En gemensam nämnare i både grön omställning och digitalisering är halvledaren. Trots det lilla chipsets stora betydelse har både Sverige och EU halkat efter. KTH, Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola och går nu samman för att tillsammans med olika svenska företag stärka Sveriges kompetens och infrastruktur för halvledarteknik.

– Vi står väl rustade att med gemensamma krafter bli en stark partner för nästa steg i EU:s chipssatsning. Vi tre lärosäten både kompletterar och stärker varandra, säger Anders Söderholm, rektor för KTH.

Halvledaren är ”hjärnan” bakom både elektroniska produkter och system. Oavsett om det handlar om mobiler, fordon, energi, hushållsapparater eller artificiell intelligens spelar komponenten en nyckelroll. Samtidigt står länder i Asien för tillverkningen av över hälften av världens halvledare.

Global brist

Under pandemin uppstod en global brist på halvledare vilket innebar leveransförseningar på allt från bilar till mobiltelefoner. För att stärka Europas position har EU initierat European Chips Act. Ett mål är att 20 procent av världens tillverkning ska ske inom unionen år 2030. I Sverige planerar Vinnova att som en del av initiativet finansiera etableringen av ett nationellt kompetenscentrum för halvledare.

KTH, Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola och– tre universitet som står för majoriteten av svensk utbildning och forskning inom halvledarområdet – går nu samman för att stärka kompetensförsörjningen och tillgången till forskningsinfrastruktur i landet. 

Samverkan med industrin

De tre lärosätena vill utbilda medarbetare i små och mellanstora företag och startups i tekniken och det mjukvarustöd som används vid utveckling av halvledarsystem. De vill också förenkla tillgången till pilotlinor, vilket är anläggningar för att utveckla ny halvledarteknik. Lärosätena ser vidare ett behov av ökat lärande i form av breda kurs- och programutbud på grundnivå och samverkan med industrin sett till efterfrågad kompetensutveckling för yrkesverksamma.

– Våra tre lärosäten vill arbeta tillsammans för att stärka konkurrenskraften i svensk industri och samhälle för digitalisering, säkerhet och den gröna omställningen. I en orolig värld skapar vi oberoende och bidrar till att säkerställa tillgång till kritiska komponenter i Europa, säger Erik Renström, rektor för Lunds universitet.

De tekniska universiteten kan vara samhällsviktiga aktörer av avgörande betydelse och den här satsningen är ett sätt för oss att tydligt ta det ansvaret, säger Martin Nilsson Jacobi, rektor för Chalmers.

Text: Ellen Albertsdottir
Jill Klackenberg