KTH-forskare nekades arbetstillstånd
Nu ändrar Migrationsverket sina regler
TILLSTÅND
Det tar för lång tid när KTH anställer internationella forskare. Så löd beskedet från Migrationsverket som två gånger nekade en toppforskare i matematik arbetstillstånd. Nu ändrar Migrationsverket sina riktlinjer så att inte fler lärosäten ska drabbas av samma krångel.
Hans Ringström, avdelningschef på Matematik, är mycket lättad över att den serbiska forskaren Danijela Damjanovic till slut, efter tredje försöket, fått alla papper klara för att börja på KTH. Men vägen dit har kantats av häpnadsväckande inslag, säger han.
In i det sista var det oklart om hon skulle få svenskt arbetstillstånd. För två veckor sedan fick Hans Ringström en förvarning från Migrationsverket om att även hennes tredje ansökan skulle avslås.
– Den här processen har gränsat till det absurda. KTH:s krav på att det ska gå rätt till i ansökningsprocesser har varit Migrationsverket skäl till att avslå Danijelas ansökan.
Så här gick det till: Danijela Damjanovic erbjöds en anställning som lektor sommaren 2012. Hon tackade hon ja till tjänsten i slutet av samma år.
Från början skulle anställningen börja hösten 2013, men eftersom Danijela Damjanovic blev gravid sköts starten upp till augusti i år.
Tvärstopp för tillstånd
Men när hon skulle söka arbetstillstånd blev det tvärstopp. Inom loppet av två månader fick hon avslag på två ansökningar. Skälet var att det tagit för lång tid mellan att KTH annonserade tjänsten och att Damjanovic skulle börja sin anställning.
Praxis är att det inte bör gå mer än sex månader, enligt besked från Migrationsverkets handläggare.
– På de villkoren skulle vi inte kunna anställa några lektorer överhuvudtaget. Vår process kan omöjligt gå snabbare än ett år, säger Annamaria Johansson, HR-chef på SCI-skolan.
Hans Ringström har mycket svårt att förstå hur Migrationsverket resonerat när de handlagt Danijela Damjanovic ansökningar.
– Om man fått en fast tjänst i Sverige borde det också vara naturligt att man får ett arbetstillstånd. Här har vi en person som fått ett fast jobb vid KTH, som är en myndighet, och då meddelar en annan myndighet att personen i fråga inte får arbetstillstånd. Det verkar inte riktigt klokt.
”Rutiner ska förbättras”
Efter att KTH:s personaltidning Campi uppmärksammat Danijela Damjanovics fall kommer Migrationsverket att se över sina rutiner kring arbetstillstånden för utländska forskare.
– Vi ska så snart som möjligt titta på hur våra rekommendationer är formulerade och se hur de kan förbättras. Det är inte meningen att de ska vara ett hinder i de fall där rekryteringen verkligen tagit lång tid, säger Fredrik Martinsson, Migrationsverkets expert på arbetstillstånd.
Han känner inte till alla omständigheter kring matematikforskarens ansökan, men säger att det kan röra sig om en missuppfattning hos Migrationsverkets handläggare om hur sexmånadersregeln ska tolkas. Regeln säger att det bör vara ett nära samband i tiden mellan annonsering och anställningens början.
– Bakgrunden är att kunna stävja missbruket av systemet där man till exempel använder en och samma annons under en längre tid och inte har en seriös arbetsgivare som matchar mot annonsen. Men om rekryteringen av naturliga orsaker tagit lång tid finns det inget som säger att det skulle vara skäl för ett avslag, säger Fredrik Martinsson.
Vad är ditt råd till forskare som söker arbetstillstånd?
– Om man känner till att det är en lång anställningsprocess kan man påtala det i sin ansökan. Det är alltid bra att argumentera så väl som möjligt för sin sak.
SCI-skolan överväger att hädanefter rekommendera internationella forskare att söka gästforskartillstånd i stället för vanligt arbetstillstånd. Det är en mycket mindre byråkratisk process. Bland annat krävs inte att tjänsten i fråga har varit utannonserad.
Fredrik Martinsson förklarar att gästforskartillstånden i första hand är avsedda för tidsbegränsade anställningar, men att det kan vara svårt att bedöma skillnaden i de enskilda fallen.
– Får man en fast tjänst är det vanligt arbetstillstånd som gäller. Det är samma regelverk för forskare som för alla andra yrkesgrupper, säger han.
Text: Christer Gummeson