”KTH har tagit ett rejält kliv”
Rektor gör bokslut
Efter nio år på posten som KTH:s rektor kan Peter Gudmundson vara stolt. Det har varit en bra utveckling för KTH – om han får säga det själv. Även om han snabbt betonar att det är resultatet av ett lagarbete.
- KTH har tagit ett rejält kliv framåt i fråga om varumärke, ranking och internationell ställning bland annat, sedan finns det givetvis alltid saker som kan bli ännu bättre.
Som den vetenskapsman han är finns resultaten strukturerade i reda siffror som talar sitt tydliga språk. Statistiken visar en rad framgångar och att det har hänt väldigt mycket exempelvis inom områdena internationalisering, utbildning, forskning och forskarutbildning, samverkan och innovation samt på den övergripande ekonomiska fronten.
Vad har varit svårast i jobbet?
– Nja, kanske inte svårast, men mest förvånande har varit vidden och mängden frågor att ta ställning till, men jag har vant mig med tiden.
Vilken är den största lärdomen under dessa år?
– Vilken bredd och vilket djup KTH:s verksamhet har och hur mångfacetterad vår forskning verkligen är. Men också hur otroligt viktigt det är att delegera och lita på sina kollegor- annars skulle det vara ohållbart på det här jobbet.
Ett annat viktigt område är ju samverkan med det omgivande samhället och där har utvecklingen av KTH:s elva strategiska partnerskap med företag och offentliga varit framgångsrikt.
Fundraising och den starka utvecklingen av KTH Innovation som satt Stockholm och KTH på världskartan i fråga om innovation och entreprenörskap är andra områden Peter Gudmundson vill lyfta fram. Hållbar utveckling är ett annat område där KTH tagit ett stort kliv och dessutom är miljöcertifierat sedan förra hösten.
Finns det någon fråga där du bytt ståndpunkt under dessa år?
– Jag har insett att lösningen på de stora samhällsproblemen inte bara ligger i teknik, jag var nog mer enkelspårig i början. De är så komplexa att det kräver tvärvetenskapliga lösningar och en nära koppling till och samverkan med forskare inom exempelvis samhällsvetenskap, humaniora och medicin.
– En annan sak som jag verkligen fått större respekt för under de här åren är hur viktigt det är med gedigen beredning av olika ärenden. Samtidigt som man i den här rollen måste vara väldigt flexibel och ta sig an situationer på mycket kort varsel.
Under Peter Gudmundsons era har antalet sökande ökat markant. Till exempel har antalet som sökt sig till KTH för att bli civilingenjörer ökat från 2 286 förstahandssökande (2007) till 3 793 (2016).
Andelen kvinnliga studenter har ökat från 27 till 35 procent under perioden. Liksom andelen internationella studenter.
Är det några områden där du velat att det skulle hänt mer?
– Ja, det finns det ju alltid. Graden av citeringar har inte ökat i den omfattning jag önskat. Och jag tycker fortfarande att vi har för många utbildningsprogram – det behövs inte så många.
Något du velat ha mer av?
– Nä, egentligen inte. Allt det vi åstadkommit under de här åren är resultatet av ett lagarbete, men hade jag fått drömma hade det inte varit fel med lite mer tid för reflektion och strategiskt utvecklingstänkande. Agendan har varit fulltecknad från morgon till kväll.
Vad kommer du att sakna?
– I den här rollen har man ju ett stort inflytande och kan påverka saker. Man är delaktig i utvecklingen och väl informerad i samhällsfrågor både nationellt och internationellt. Det är ju fantastiskt roligt! Det kommer jag nog att sakna, men allting har ju verkligen sin tid.
Ytterligare en sak som han uppskattat mycket i jobbet är de återkommande forskargruppsbesöken, att träffa alla engagerade forskare, lärare och studenter och komma nära in på KTH:s dagliga kärnverksamhet.
Några riktiga höjdpunkter under de här åren?
–Att vi fick SciLifeLab på plats med KTH som värduniversitet och när KTH för första gången rankades av QS som ett av världens 100 bästa universitet 2015 var också en milstolpe. Sedan var naturligtvis besöket av president Barack Obama 2013 väldigt speciellt.
Så efter 11 november, din sista dag som rektor, återgår du till att gå på campus som en vanlig man eller snarare som professor i materialmekanik?
– Ja, jag kommer vara kvar och återgå till Skolan för teknikvetenskap. Jag kommer att engagera mig i forskning och utbildning i hållfasthetslära men även andra uppdrag internt och externt. Vi får väl se.
Text: Jill Klackenberg
KTH i siffor - ett axplock
Utbildning
2007 | 2015/16 | ||
---|---|---|---|
Helårsstudenter (HST) | 11 927 | 12 244 | +3% |
- varav kvinnor | 28% | 33% | |
Antal förstahandssökande till civilingenjörsutbildning | 2 286 | 3 793 | +66% |
Antal antagna till civilingenjörsutbildning | 1 597 | 1 845 | +16% |
- varav kvinnor | 27% | 35% | |
Antal civilingenjörsexamina | 973 | 1 316 | +35% |
Antal antagna betalande studenter | 0 | 517 | |
Antal utresande utbytesstudenter | 338 | 662 | +96% |
Forskning och forskarutbildning
2007 | 2015 | ||
---|---|---|---|
Basanslag (mnkr) | 690 | 1 132 | +64% |
Externa anslag (mnkr) | 952 | 1 649 | +73% |
Antal doktorsexamina | 209 | 328 | +57% |
Antal aktiva forskarstuderande | 1 434 | 1 839 | +28% |
Fakultet
2007 | 2016 | ||
---|---|---|---|
Antal professorer | 242 | 285 | +18% |
- varav antal kvinnor (andel) | 16 (7%) | 42 (15%) | |
Antal lektorer | 198 | 286 | +44% |
- varav antal kvinnor (andel) | 29 (15%) | 66 (23%) | |
Antal bitr lektorer/foass | 75 | 57 | -24% |
- varav antal kvinnor (andel) | 23 (31%) | 11 (19%) | |
Antal adjunkter, gästlärare | 220 | 153 | -30% |
- varav antal kvinnor (andel) | 53 (24%) | 45 (30%) | |
Andel internationell fakultet | 27% | 34% |
Samverkan och innovation
2007 | 2015 | ||
---|---|---|---|
Antal adjungerade professorer | 23 | 64 | +178% |
Antal nya idéer till KTH Innovation | 74 | 273 | +369% |
- varav från studenter | 28 | 171 | |
- varav från forskare | 46 | 102 |
Ledning och ekonomi
2007 | 2015 | ||
---|---|---|---|
Intäkter (mnkr) | 2 938 | 4 787 | +63% |
Myndighetskapital (mnkr) | 45 | 777 | |
Oförbrukade bidrag (mnkr) | 571 | 952 |