
KTH och MIT bygger framtidens stad
KTH och MIT, ett av världens högst rankade universitet, inleder nu ett forskningssamarbete kring stadsplanering och stadsutveckling där Stockholm stad ingår och är i fokus för forskningen. Navet för forskningen blir KTH- MIT Senseable Stockholm Lab.
– Det är fantastiskt roligt att vi får igång ett så brett, systematiskt och långsiktigt samarbete. Den här typen av tvärvetenskapliga, internationella samarbeten är väldigt värdefulla. Att vår forskning inom arkitektur och samhällsbyggnad är så framgångsrik att MIT vill samarbeta är ju självklart också en fjäder i hatten, säger Sigbritt Karlsson KTH:s rektor.
Det gemensamma labbet kommer att ligga i KTH:s lokaler och har därmed en självklar närhet till staden Stockholm och den fysiska miljö och de data som ska undersökas. Samarbetet mellan de båda lärosätena är tänkt att sträcka sig över tre-fem år. Under våren kommer det gemensamma labbet att ta form och Stockholm stad ingår i sin tur i samarbetet.
Leta mönster och analysera data
Tillsammans ska man söka svar, hitta mönster, mekanismer, analysera data kring för staden viktiga frågor för att hitta nya lösningar som kan bidra till Stockholms utveckling och planering. Genom olika metoder ska man hitta svar på utmaningar som en växande stad står inför och där hållbarhet och teknisk utveckling ska gå hand i hand.
–KTH och MIT matchar varandra väldigt väl här och överlappar varandra forskningsmässigt. Det är ju det centrala. Att det just är MIT är givetvis en bonus, säger Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad. Hon är en av de sex forskare från Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH som i dagsläget är tänkta att ingå i samarbetet.
Hon betonar att samarbetet med MIT bygger på samskapande, vilket innebär att forskarna på båda sidan Atlanten tillsammans ska bolla, bestämma och bygga den forskning som ska bedrivas utifrån vad Stockholm stad och andra samarbetsaktörer behöver.
Tanken är att samarbetet som helhet ska hitta nya vägar och metoder för den smarta staden med avseende på till exempel transporter, rörlighet, energi, vattenförsörjning och beteendemönster som speglar vad en stad är genom användning av stora mängder befintlig, och insamling av, ny data samt AI.
Anders Karlström, professor i transportmodellering och samhällsekonomi, säger:
– Vi kommer att titta på hur staden mår, hur den används, hur interaktionen och friktionen i en stad ser ut och hur man kan skapa en bättre stad med hjälp av teknik, planering och design. AI blir den lins med vilken vi strukturerar stora mängder data.
Gagnar studenterna på sikt
Daniel Koch, arkitekturforskare, konstaterar att i och med att det är en så stor satsning som sträcker sig över flera år ger det en möjlighet att ta ett helhetsgrepp kring staden och dess utmaningar.
– Samarbetet kommer driva kunskapsutveckling och ny och mer nyanserad förståelse gör att till exempel stadsplanering kan anpassas och bli mer precis.
Det första området som forskarna ska ta sig an handlar om segregation, där de båda lärosätena redan har omfattande forskning som kan utvecklas ytterligare gemensamt.
– Samarbetet och närheten till MIT kommer också att öppna nya vägar och på sikt gagna våra studenter, lägger Sigbritt Karlsson till.
Text: Jill Klackenberg