Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

KTH:s Stora pris 2011 till MAX-labs chefskonstruktör

Mikael Eriksson får KTH:s Stora pris 2011
Mikael Eriksson får KTH:s Stora pris 2011
Publicerad 2011-09-01

Professor Mikael Eriksson, årets mottagare av KTH:s Stora pris, är en av konstruktörerna bakom det världsunika forskningslaboratoriet MAX-lab i Lund.
I laboratoriet genomförs forskningsexperiment som av många anses gränsa till det omöjliga.

”Professor Mikael Eriksson tilldelas KTH:s Stora pris 2011 för sitt mod att tänka i nya banor och förverkliga storslagna visioner inom acceleratorfysik. Han har haft en nyckelroll som konstruktör till det internationellt uppmärksammande synkrotronljuslaboratoriet MAX-lab i Lund.
Synkrotronljuset används för att undersöka molekylers och materials uppbyggnad, egenskaper och funktion. Till MAX-lab kommer tekniker, biologer, fysiker, kemister, geologer och arkeologer från hela världen för att bedriva forskning som tangerar gränsen till vad som är teoretiskt möjligt.”

Så lyder motiveringen till varför Mikael Eriksson i år får ta emot 1 miljon kronor och utmärkelsen KTH:s Stora pris 2011.

– När vi byggde upp den första tekniken till ljuskällan tog vi hjälp av en kollegas mammas mangel i vårt hembygge, för att limma ihop transformatorplåtar, berättar Mikael Eriksson.

Det som startade som ett litet universitetsprojekt på 1970-talet har vuxit till ett centrum dit forskare och nobelpristagare vallfärdar för unika forskningsmöjligheter.

MAX-lab är i dag en världsledande synkrotronljusanläggning, som kan liknas vid ett supermikroskop. En ljuskälla utgår från en cirkelformad accelerator, där magneter driver upp elektroner i fart. Elektronerna leds av och utvecklar ljus med en mängd våglängder, från infrarött till hårdröntgen.

– Tack vare MAX-lab kan exempelvis arkeologer analysera vilka bär och örter som ingår i bläck för att se om en bok skrevs i Halland eller Uppland, berättar Mikael Eriksson.

Bland annat har arkeologer tagit sin forskning hit för att finna orsaken till Vasaskeppets sönderfall. Ozonforskare har vänt sig hit för att låta MAX-labs ljuskälla efterlikna solen, för att lösa gåtan bakom ozonlagrets uttunning.

I arbetet med sina innovativa konstruktionslösningar har han bland annat inspirerats av sin morbror Hannes Alfvén, som fick nobelpriset i fysik 1970.

Till tidigare mottagare av KTH:s Stora pris hör bland andra Hans Rosling, Niklas Zennström, Gunilla Pontén, Lennart Nilsson och Håkan Lans.

För mer information kontakta Mikael Eriksson på telefon 070-932 34 33 eller mikael.eriksson@maxlab.lu

Katarina Ahlfort
Foto: Gunnar Menander

Fakta MAX-lab:

På forskningsanläggningen MAX-lab görs multidisciplinär forskning inom bland annat materialforskning som funktionella material, molekylär bioteknik, energiteknik, nanovetenskap, geologi, miljöforskning och medicin.

Laboratoriet är i dagsläget uppbyggt kring tre befintliga lagringsringar för elektroner – acceleratorer för synkrotronljus. Nu har en fjärde anläggning, MAX IV, börjat byggas och öppnas för forskning 2015, då forskare med hjälp av röntgenstrålning ska kunna studera materialens egenskaper.

Bygget av MAX IV beräknas kosta 2,6 miljarder kronor och finansieras av bland andra Vetenskapsrådet, VINNOVA, Region Skåne och Lunds universitet.

Fakta KTH:s Stora pris

KTH:s Stora pris, som i år uppgår till en miljon kronor, utgår ur avkastningen från en donation av en anonym givare. Priset ska tilldelas svenska medborgare som genom epokgörande insatser eller upptäckter och skapande av nya värden, särskilt inom teknik men även inom vetenskap och konst, främjar vårt folks välstånd.