Kvinnors kroppsvätskor blir värdefulla kunskapskällor
Forskare vid KTH och Uppsala universitet har utvecklat, designat och utforskat ny teknik för att analysera slem i livmoderhalsen och vätskor i slidan. Att öka den individuella förståelsen och diskutera synen och bördan på de som menstruerar är två av flera syften för forskningen.
Idag finns det olika tekniker för att analysera fertilitet och digitala preventivmedel för att undvika graviditet. Teknikerna utgår från en regelbunden menstruationscykel om 28 dagar, vilket är en generalisering som inte tar hänsyn till oregelbundna cykler, sjukdomar eller människor på väg mot klimakteriet. Enligt forskarna bakom den nya slemtekniken bygger dessa på samhällsnormer och en idealiserad reproduktiv människokropp.
Svåranvänd teknik
Vidare ger inte temperaturbaserad spårning av ägglossning alltid tillförlitliga resultat vid sjukdom, baksmälla eller oregelbundna arbetstider. I många fall är befintliga tekniker därtill designade enbart för kvinnan, vilket ytterligare ökar ansvaret och den känslomässiga bördan.
– Dessa tekniker har sina brister, men de är också mycket användbara och viktiga för många kvinnor för att förstå sina menstruationscykler. Det som behövs är mer forskning på detta område för att göra tekniken tillgänglig för alla, säger Nadia Campo Woytuk, forskarstuderande vid KTH och en av personerna som forskat om den nya slemtekniken.
Stöttar välbefinnande
Hon berättar att textur, färg och elektrisk ledningsförmåga (konduktivitet) hos livmoderhalsslem har potential att ge större förståelse för fertilitet och menstruationscykeln, vilket är vad forskarnas nya teknik visar. Bättre kunskap om ägglossning och mens handlar inte bara om chansen eller risken att bli gravid, det stöttar också menstruerande människor i deras dagliga liv och välbefinnande.
– Vi är intresserade av hur man avmedicinerar interaktionen med människors egna kroppsvätskor, och att användaren förlitar sig på sin egen känsel snarare än syn. Detta tillsammans med stöd av digitala sensorer, säger Nadia Campo Woytuk.
Forskarna har under ett halvår ägnat sig åt materialexperiment, design och prototypframställning med fokus på att känna av livmoderhalsslem. Fyra olika koncept har designats, varav ett utvecklats till en bärbar prototyp.
Vätskorna viktiga biomarkörer
Redan existerande tekniker använder sig av bland annat kroppstemperatur, hormonnivåer, CO2 i utandningsluften och hjärtfrekvens för att förutspå faserna i menstruationscykeln, som ägglossning och mensens första dag. Tekniken kommer i form av smarta klockor, armband, öronsnäckor och ringar, vilket för den nära kroppen. Skärmar är dock den vanligaste sättet att presentera insamlad data på, och enligt forskarna riskerar detta sätt att öka distansen och mellan jaget och kroppen, det som mäts och den som mäts.
– Feministiska forskare har länge argumenterat för att fokusera på de köttiga, läckande och röriga delarna av kroppen, som mensblod eller livmoderhalsslem. Dessa vätskor är viktiga biomarkörer för att förstå menstruationscykeln, men de har inte varit i fokus för forskning eftersom de ses som äckliga och smutsiga. Med detta arbete vill vi också utmana detta tabu och omformulera kvinnors kroppsvätskor som värdefulla kunskapskällor, säger Nadia Campo Woytuk.
Den vetenskapliga artikeln vann priset "Best pictorial" vid konferensen 2023 ACM Designing Interactive Systems Conference (DIS 2023).
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Nadia Campo Woytuk på nadiacw@kth.se.