”Pappersbaserad röstning ger säkrare val”

En röstningsprocess via internet gör att man exempelvis inte kan garantera att röstningen inte skett under fysiskt hot, framhåller Svante Linusson.

– Någon kan tvingas rösta med en pistol riktad mot sig. Och hur vet man att rätt person röstar? Jag tror inte ett ögonblick på elektronisk valprocess. Visst blir det enklare att räkna röster, men valprocessen som helhet blir mycket mer sårbar.

Förslag finns även på att testerna av elektronisk omröstning ska genomföras i själva vallokalen via maskiner, men en dataröstning är enligt Svante Linusson säkerhetsmässigt sett mycket mer riskabel än dagens pappersbaserade process.

Han nämner risken för att resultaten bland annat kan manipuleras av datahackers. Dessutom kan själva datasystemen faktiskt räkna fel.

– Visst kan det även ske fusk och fel i en pappersbaserad rösträkning, men då begränsas fusket till några personer i en vallokal, och påverkar inte hela landets resultat genom ett fåtal knapptryck.

– Jag är skeptisk, och jag hoppas politikerna lägger ner idén med elektronisk röstning efter att ha testat den.

Sveriges valsystem är skapat för fem partier. Eftersom betydligt fler partier i dag konkurrerar, så har det uppstått en obalans kring fördelningen av utjämningsmandat.

– Vårt nuvarande valsystem har inte utjämningsmandat så det räcker, konstaterar Svante Linusson, som redan före det senaste valet, år 2010, varnade för att Sveriges valprocess blivit utdaterad och kan ge felaktiga valresultat.

Nu ska Sveriges valsystem göras om, enligt riksdagens beslut som togs i mars i år – men det nya systemet träder i kraft först senare i höst. Ett nytt valsystem medför en grundlagsändring och förändringarna kan därför inte träda i kraft förrän tidigast vid valet 2018.

Årets val till kommun, landsting och riksdag sker alltså enligt det gamla systemet.

Blir det fler utjämningsmandat i den nya vallagen?
– Nej, man har istället valt att införa ytterligare ett steg i fördelningen av mandaten, ett så kallat ”Robin Hood-steg”. Genom steget blir de partier som fått för många fasta mandat av med dem. Det hela blir mer invecklat, men slutresultatet är att vi får rättvisa mellan partierna 2018.

Svante Linusson anlitades efter valet 2010 av Valprövningsnämnden för utvärdering av valresultatet, och kunde då konstatera att systemet misslyckats med att ge riksdagspartierna rätt proportionalitet.

Bland annat fick Sverigedemokraterna SD (enligt studie av Svante Linusson och Svante Janson från Uppsala universitet) totalt 2 mandat för mycket i landstingsvalen.

Sedan dess har Svante Linusson dessutom varit rådgivare till den parlamentariska kommittén i riksdagen, i arbetet med att utforma ett nytt valsystem.

Är det mest troligt att dagens valsystem gynnar de små eller de stora partierna?
– Det är en lite större chans att de stora partierna gynnas. Men systemet kan även gynna de mindre partier som har starka geografiska fästen i vissa större regioner. Centerpartiet gynnades till exempel i riksdagsvalet 1988.

Svante Linusson vill ändå poängtera att det svenska valsystemet i grunden är bra.

– Om målsättningen är att ge alla politiska partier en rättvis proportion av riksdagsplatserna så har Sverige ett mycket bra system. Fördelningen av mandat ska även vara så rättvis som möjligt geografiskt sett, och det lyckas Sveriges system också rätt bra med, även om det är detta som skapar komplikationerna.

– Alla valsystem i hela världen har någon nackdel. Det svenska systemet kommer nu att bli invecklat. Det hade gått att åstadkomma på ett snyggare sätt, men politikerna ville ändra så lite som möjligt.

Vilken fråga rankar du som den viktigaste i årets riksdagsval?
– Jag tycker skolfrågan är väldigt viktig. Nyckeln ligger nog hos lärarna; deras arbetssituation och utbildning.

Text: Katarina Ahlfort