Ranking spelar allt större roll
Att synas på topplistor blir allt viktigare för lärosätena och intresset för ranking växer snabbt. Men vad säger egentligen rankingsiffror om kvaliteten på verksamheten och vilken betydelse har placeringarna för ett universitet?
Nyligen fick KTH sitt bästa resultat någonsin i QS ämnesranking – åtta ämnen bland topp 50. Högst rankades Electrical Engineering på plats 19, en placering som gör Lars Nordström, professor i elkraftteknik, nöjd och stolt.
– Mycket högre än så här är det svårt att klättra givet de förutsättningar vi har, säger han.
Han tror att topplaceringen kan locka fler studenter och doktorander till KTH, men varnar för att dra för höga växlar på inverkan av ranking. Som forskare har man bra koll på vilka individer och forskarteam som är framgångsrika inom sitt ämnesområde, oavsett hur universitetet ifråga är rankat, säger han.
– Fokuserar man för mycket på fina rankingsiffor kan man missa de som verkligen är ledande eller kommer med nya spännande idéer, säger han och fortsätter:
– På universitets- och ämnesnivå är rankingen mer relevant och möjligen mer rättvisande. Hög ranking visar att universitetet inte är en dagslända, utan över tid levererar hög kvalitet.
Andra måttstockar
Hans kollega, Lina Bertling, professor i elkraftnät, betonar vikten av ranking för att rekrytera internationella studenter, speciellt från Asien.
– När vi presenterar vår verksamhet är detta det nyckeltal vi lyfter fram, på liknande sätt som vi presenterar en förebild i Hannes Alfvén (Nobelpristagare i fysik).
Också för samarbeten, forskarbesök och finansiering ger hög ranking en stark attraktionskraft, understryker hon.
Även för Lars Berglund, professor i trä och träkompositer, är rankingens betydelse tudelad. Som rekryteringsverktyg är det oerhört värdefullt, men för att mäta kvalitet behöver man komplettera med andra måttstockar, menar han.
– Det är förstås ett trubbigt verktyg, men eftersom det har så stor praktisk betydelse så behöver vi arbeta med vår ranking och med bibliometri, som både har stort genomslag i ranking och är kvalitetsdrivande för stora forskningssatsningar.
Oklarheter och godtycke
Lars Berglunds ämne, Materialvetenskap, rankas som 26:a i världen, med potential att klättra:
– Materialvetenskap klarar sig väl, trots att vi helt saknar organisation. Området är utspritt över hela KTH utan någon övergripande samordning eller strategisk planering. Internationella konkurrenter har ofta en bred materialvetenskaplig institution eller centrumorganisation.
Han varnar för ett brittiskt fenomen där man knyter framstående forskare till lärosätet i syfte att höja rankingen genom att universitets namn finns med på forskarens publikationer.
– Om dessa forskare inte bidrar till den strategiska uppbyggnaden av verksamheten är det inte bra, så jag hoppas att den metoden inte får spridning på KTH.
Ulf Sandström, expert inom forskningspolitik, är skeptisk till rankinginstitutens mätmetoder. Särskilt ryktesmätningarna, där forskare och arbetsgivare i enkäter betygsätter lärosäten. Han ser oklarheter i vilka som väljs ut för att svara och anar ett godtycke.
Asiatiska universitet kan gynnas av metoden, menar han: ”Ju mer auktoritära system desto större möjligheter att styra den typen av aktiviteter”.
– Jag noterar att universitet åker upp och ner på rankinglistorna på ett sätt som avspeglar vilka universitet som kan engagera personalen för aktiviteter som betalar sig i rankingen, säger Ulf Sandström, forskare vid Skolan för industriell teknik och management, (ITM).
Ökar i betydelse
KTH har startat en arbetsgrupp, ledd av prorektor Mikael Östling, med syfte att bättre förstå hur de parametrar som avgör rankingresultat är sammansatta.
– I många fall måste vi bli bättre på synlighet och jobba med våra partner och alumner på ett mer proaktivt sätt, säger han.
Han ser hög ranking som ett kvitto på den arbetsinsats olika forskningsmiljöer på KTH lagt ned vilket ger en indikation på om respektive ämne kan räknas till de främsta eller inte.
Om ranking ger en rättvis bild kan vara svårt att bedöma. Ser man till de högst rankade så premieras forskningsintensiva elituniversitetet, konstaterar han.
– Frågan är om det i realiteten är möjligt att göra en rättvis jämförelse, då universitet har olika uppdrag och funktioner och inte minst stora skillnader sett till resurser, säger han och fortsätter:
– Med tanke på att rankingar tenderar att öka i betydelse är det viktigt att KTH också fortsättningsvis återfinns bland de högst rankade. KTH strävar självklart efter att den utbildning, forskning och samverkan som bedrivs håller hög kvalitet, vilket är en förutsättning för att vara ett högt rankat universitet.
Text: Christer Gummeson