Segelfartygens chans att ta revansch
NYHET
I ett forskningssamarbete mellan KTH, rederiet Wallenius och marinteknikföretaget SSPA har den vinddrivna fraktbåten Oceanbird skapats. I våras började en mindre version i skala 1:30 att byggas, och nu har detta fartyg provseglats i Stockholms skärgård. Utmaningar finns, men om allt går enligt plan är förhoppningen att det första fullskaliga fartyget ska segla redan om fyra-fem år.
Vinddrivna båtar har funnits i över 4 000 år, och dominerade världshaven fram till mitten av 1800-talet när ångfartygen blev konkurrenskraftiga. Nu gör segelfartygen comeback i hållbarhetens namn. I och med Oceanbird är målet att kapa utsläppen med 90 procent.
Detta behövs. Utsläpp av växthusgaser från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes sjöfart och flyg, det som kallas internationell bunkring, har ökat med 203 procent mellan 1990 och 2018. Sjöfarten står för den största delen av dessa utsläpp, enligt siffror från Naturvårdsverket.
Åtta dagar blir tolv
Reducerade utsläpp sker genom att låta fartyget drivas av vindkraft istället för förbränningsmotorer. Fyra stora segel som vart och ett är hundra meter högt ska fånga upp vinden och föra fartyget framåt. En resa över Atlanten ska ta tolv dagar, att jämföra med åtta som ett fartyg idag gör samma färd på.
Tanken är att masterna ska kunna fällas ner om båten behöver passera under broar som kräver det. De är teleskop och kan vid behov sänkas ner till 50 meters höjd. För manövrering i trånga hamnar kommer eldrivna hjälpmotorer väl till pass.
Jakob Kuttenkeuler, professor vid avdelningen för marina system vid KTH, berättar att en båt i full skala bjuder på en del förändringar kontra modellbåten. Något de har kunnat se när Oceanbird testats i Stockholms skärgård beträffande vindflöden runt seglen och hur kursen kan sättas så att den optimalt möter rådande vindförhållanden.
– Massa, stabilitet och längd är enkla att göra större medan en del aerodynamiska och hydrodynamiska effekter är svårare att skala rätt. Exempelvis är vågbildning, inkommande havsvågor och vindhastigheter annorlunda. Även på djupare strömningsmekanik nivå förändras en hel del vad gäller avlösning exempelvis runt runt vingar och roder.
Fungerar även som kryssningsfartyg
Att de involverade i Oceanbird-projektet ska lyckas ro uppskalningen i hamn råder det emellertid inga tvivel om. Båten har inte heller några begräsningar för vad den kan frakta. I forskningssamarbetet har man dock haft en viss typ av varor i åtanke.
– Fartyget är tänkt att frakta bilar, lastbilar, maskiner och kanske enstaka tågvagnar.
När det kommer till mängden fordon så pratar forskarna om cirka 6 000 stycken per båtresa. Förhoppningen är att Oceanbird ska bana väg för fler vingmastförsedda fraktfartyg, men också kryssningsfartyg.
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Jakob Kuttenkeuler på 070 - 346 42 40 eller jakob@kth.se.