Till innehåll på sidan

Skatt effektivt för att minska utsläpp

Porträtt på forskare
Koldioxidskatten fungerar som det är tänkt men kan behöva kompletteras med statligt stöd till vissa företag, menar Christian Thomann, forskare i industriell teknik. (Foto: Christer Gummeson)
Publicerad 2024-01-17

Klimatskatten fungerar. Utan den skulle utsläppen från industrin vara betydligt högre. Men det finns mer att göra för att ytterligare minska utsläppen, enligt en studie från KTH.

Utan en koldioxidskatt skulle utsläppen av växthusgaser från svenska tillverkningsföretag ha varit ungefär 30 procent högre år 2015, enligt beräkningar i en studie ledd av Christian Thomann , forskare i industriell teknik, som förklarar:

– Det blir lönsamt att minska utsläpp. Företagen minskar sina skattekostnader om de kan reducera utsläppen.

Forskarna har tittat på effekter av prissättningen på utsläpp av koldioxid under 26 års tid, fram till 2015. Sverige var ett av de första länderna att införa en koldioxidskatt 1991. Sedan 2005 ingår stora svenska produktionsanläggningar i EU:s system för utsläppsrätter med syfte att minska utsläppen av växthusgaser.

– Eftersom utsläppen har minskat fungerar uppenbarligen skatten i praktiken. Och den tunga industrin finns fortfarande kvar i Sverige – så även i en liten öppen ekonomi som Sveriges är det möjligt att genomföra dessa förändringar med önskvärd effekt, säger Christian Thomann.

Fungerande kapitalmarknad

Tanken är att systemet ska motivera företagen att ta egna initiativ för att minska sina utsläpp, exempelvis genom att satsa på fossilfri teknik. Studien visar att det fungerar i de flesta, men inte alla, fall. Företag med stora utsläpp men med liten tillgång till finansiering kommer i kläm.

– Ingen har kunnat visa detta i tidigare studier, så det är viktiga fakta att ta till sig för politiker och beslutsfattare.

Risken är att skatten endast blir en kostnad om bolagen inte ges någon reell möjlighet att minska utsläppen, understryker Christian Thomann. Utan en fungerande kapitalmarknad kan de stora utsläpparna inte göra nödvändiga investeringar i grön teknik.

– Det kan också behövas någon form av statligt stöd, exempelvis subventioner. Staten brukar vara med och bidra vid stora omställningar i samhället. Men det ska vara på ett försiktigt vis. Vissa statliga kreditgarantier kan behövas, säger Christian Thomann.

Konkurrens på lika villkor

I en tidigare studie har Thomann kunnat visa att bolag vänder sig till forskningen för att kunna minska utsläppen. De anställer forskare från universiteten för att fixa till och modernisera befintliga anläggningar.

Hur har företagen gått tillväga för att minska utsläppen?
– Det ska vi undersöka noggrannare i framtida studier. Men det handlar troligen om att sluta använda kol och övergå till el. De har bytt ut maskiner eller lärt sig att använda dessa mer effektivt.

Hur utsläppsminskningarna påverkar industrins produktion och lönsamhet är en annan viktig fråga som Christian Thomann ska studera i kommande forskningsprojekt.

När priset för utsläppen höjs i Europa kan det vara befogat med robusta regler för införsel av varor till Europa från de länder som saknar klimatskatt, poängterar han.

– Detta för att ha en likvärdig konkurrens mellan länder med och utan koldioxidskatt.

Text: Christer Gummeson

Forskningen i korthet

  • Forskningen publicerad i Review of Financial Studies , sammanställer unik data som kartlägger koldioxidutsläpp från svenska tillverkningsföretag under 26 år. Syftet är att uppskatta effekten av koldioxidprissättning för utsläppsintensiteten på företagsnivå.
  • Utsläppsdatan omfattar 4000 företag inom 23 tillverkningsområden, alltifrån stål- och cementindustri till matproduktion. En enkel kalibrering tyder på att koldioxidutsläppen från den svenska tillverkningsindustrin 2015 skulle ha varit ungefär 30 procent högre utan koldioxidprissättning.
  • Den svenska koldioxidskatten är en punktskatt på fossila bränslen som företag använder. Nivån på skatten baseras på hur mycket koldioxid som uppstår när man exempelvis eldar upp en ton kol - företaget betalar motsvarande belopp i skatt. Svenska anläggningar med stora utsläpp är i dagsläget med i EU:s utsläppsrättssystem ETS. Mindre anläggningar betalar svensk koldioxidskatt.