Till innehåll på sidan

Svensk astronaut deltar i KTH-forskning i rymden

Den internationella rymdstationen ISS mot svart himmel
Den internationella rymdstationen ISS där Sveriges näste astronaut Marcus Wandt ska bo i två veckor. Foto: NASA
Publicerad 2023-11-30

Den 10 januari 2024 är det tänkt att Sveriges näste astronaut Marcus Wandt ska fara ut till den internationella rymdstationen ISS. Under sin rymdresa kommer han att vara medicinsk försöksperson och utföra experiment för KTH:s räkning. Därmed får Sverige ytterligare en inhemsk astronaut med stark koppling till KTH.

Det är inom ramen för forskningsprojektet Orbital Architecture som KTH-forskare ska undersöka hur människors fysiska och mentala hälsa påverkas av att befinnes sig i trånga rymdutrymmen under längre tidsperioder. 

Extrema miljöer kan utformas bättre

Det är forskarna Michail Magkos och Mikael Forsman som ska analysera Marcus Wandts stress, kognitiva prestanda, hjärtaktivitet och rörelser. Insamlat data och jämförelser från olika delar av rymdstationen ska ge bättre förståelse för hur rymdmiljöers utformning påverkar astronauternas tankeförmåga och stressnivåer.

– Experimentet som Marcus utför kommer att ge oss kunskap om hur vi med hjälp av design kan minska stress och öka astronauters kognitiva förmåga i rymden. Forskningsresultaten kan inte bara bidra till bättre livsmiljö för framtida astronauter utan även överföras till extrema miljöer på jorden. Till dem räknas ubåtar, arktiska forskningsstationer och off shore-plattformar, säger Michail Magkos.

Ökad inkludering

Han berättar att genom större förståelse för hur arkitekturen påverkar de som befinner sig på en rymdstation så ökar möjligheten att inkludera fler potentiella astronauter. Högst relevant när mänskligheten nu går in i en "New Space Era" inom exempelvis rymdutforskningen.

porträttfoto Marcus Wandt
Marcus Wandt, Sveriges näste astronaut. Foto: ESA/P. Sebirot

Under de kommande månaderna ska Marcus Wandt förbereda sig för den medicinska forskningsarbetet. Där ingår prover och tester som görs före uppsändningen, undersökningar som sedan upprepas under rymdfärden och efter återkomsten till jorden. På så sätt är det tänkt att forskarna ska se hur mycket kroppen påverkats av vistelsen i rymden. 

Tre procent längre kropp

Givet att endast cirka 300 människor varit ute i rymden i mer än åtta dagar är det insamlande datat viktigt. Det är nämligen först efter den dryga veckan i rymden som det stora flertalet kroppsförändringar äger rum. Kroppen blir cirka tre procent längre, vätska omfördelas, balanssinne och syn samt muskel- och benmassa påverkas. Marcus Wandt kommer att vara på ISS i två veckor.
 
– Genom att förstå hur tyngdlöshet påverkar kroppen kan vi hitta medicinska lösningar på jorden, till exempel sätt att motverka benskörhet och lära oss mer om kroppens åldrande. Det är bra att vi kan passa på att göra dessa experiment när vi ändå åker upp i rymden, eftersom det vore mindre lämpligt att utsätta människor på jorden för samma behandling, säger Marcus Wandt.

Sveriges första astronaut Christer Fuglesang är numera professor i rymdfysik vid KTH, tillika föreståndare för KTH Rymdcenter sedan det bildades 2014.

Text: Peter Ardell ( p3t3r@kth.se )

För mer information, kontakta Mikael Forsman (professor i ergonomi) på 070 - 491 01 96 eller miforsm@kth.se eller Michail Magkos på magkos@kth.se.