Utan bina stannar världen

Varför är det viktigt att studera hur vilda bin lever?
– Egentligen handlar det om vad bina åstadkommer. De är den viktigaste faktorn för att pollineringen i ekosystemet ska fungera, vilket i sin tur är helt avgörande för majoriteten av den mat vi producerar.

– Problemet är att vilda bin står inför ett ökande hot som en följd av utbredningen av storskaliga jordbruk och stadsutvecklingen. Nära en tredjedel av de svenska arterna av vilda bin är rödlistade i dag.

Hur skulle miljön påverkas om de blev färre?
– Utan bin blir det varken äpplen eller körsbär. Och det är inte bara mängden av bin som är viktig utan även mångfalden av arter.

Hur är situationen för vilda bin i Stockholm?
– Vi vet inte de exakta förhållandena, men både Stockholm och många andra städer har prioriterat förtätning och kompakta boendemiljöer för att gynna en hållbar utveckling. Det är bra eftersom vi kan ordna transporter på ett smartare sätt.

– Men en hel del av ekosystemet behöver ett visst mått av gröna livsmiljöer för att kunna fortsätta fungera. Så vi behöver kombinera förtätning med mer grönområden.

Så nu ska Stockholm föregå med gott exempel?
– Jag hoppas det. Forskning har visat att även städer har en stor potential att hysa pollinerande populationer. Är de rätt utformade och sköts väl, kan staden även gynna spridningen av bin till omgivande landskap.

– Studier visar att städer kan vara värd för en stor mångfald och överflöd av vilda bin. Men graden av urbanisering påverkar, mångfalden är högre i mindre urbaniserade områden.

Hur ser förutsättningarna ut för att öka antalet bin i Stockholm?
– Vi vet inte om Stockholm presterar bättre eller sämre än andra städer. Däremot vet vi att städer ofta har större potential än storskaliga jordbruksområden som inte erbjuder den nödvändiga mångfalden av livsmiljöer. Frågan är därför hur vi kan öka vår kunskap om hur man designar stadsområden som av flera skäl också behöver utveckla bebyggelsetätheten.

Hur vill du utforma Stockholm för att optimera förutsättningarna för vilda bin?
– Detta är en fråga jag inte kan svara på i dag. Vad jag kan säga är att vi inte siktar på att utforma en stad för bin. Vi strävar efter en stad som kan uppfylla mer än en ett hållbarhetsmål.

– Vi vill uppnå hög förtätning för att minska fordonstransporter, skapa grönområden som på ett smart sätt är kopplade med varandra och kan upprätthålla en mångfald av bin, minska ”the heat island effect” (fenomenet att temperaturen i stadsmiljöer är högre än omgivningen - reds. anm) och få bukt med problemet med vattenavrinning.

Text: Christer Gummeson

Meta Berghauser Pont är en av fyra forskare från KTH som fått bidrag från Riksbyggens jubileumsfond för att forska kring idéer som kan göra världens städer mer hållbara. Ett av målen med hennes projekt är att utveckla styrinstrumentet ”Grönytefaktor”, GYF, som togs fram i Tyskland på 1990-talet. Det är utformat som ett poängsystem som används för att säkerställa grönskande närmiljöer i stadsbyggnadsprojekt med hållbarhetsambitioner. Berghauser Pont samarbetar med Stockholms Stad för att studera utvecklingen av GYF i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Hon är även verksam vid Arkitekturskolan i nederländska Delft.

Mer om bin

Lyssna på den schweiziske regissören Markus Imhoof som gjort en dokumentärfilm om binas betingelser “More Than Honey” (2012). I den akademiska talkshowen Crosstalks som görs av KTH och Stockholms universitet, deltar han i framtidsdiskussionen om hur kortsynta vi egentligen har råd att vara med tanke på dagens livsstil där alla nya lösningar tycks ha biverkningar- inte minst för bina.