Till innehåll på sidan

Utmaning att slopa bilen

I förgrunden en lådcykel framför ett cykelgarage, intill står flera personer och lyssnar på talare.
Lastcyklar med elmotor kunde medborgarforskarna använda som ersättning för bilen. Bilden är från ett uppstartsevent inom forskningsprojektet. (Foto: Magnus Atterfors)
Publicerad 2023-12-01

Hur svårt kan det vara att leva ett bilfritt vardagsliv? Ganska problematiskt om man ska lyckas pussla ihop jobb med fritidsaktiviteter. Det visade sig när ett antal hushåll i södra Stockholm utmanades att växla om till elcykel och kollektivtaxi.

Porträtt på forskare.
Mia Hesselgren.

– Vårt projekt har visat hur svårt det är att ställa om, det är trögt och mycket motstånd. En del handlar om livsstilsförändringar och det är inte alltid så lätt, säger Mia Hesselgren , forskare inom design för hållbar mobilitet på KTH.

Hon har medverkat i flera så kallade Living Lab med medborgarforskare som prövar hur olika klimatsmarta lösningar fungerar i praktiken. Under det senaste året har 14 familjer i bostadsområdet Riksten i Botkyrka kommun varit ”medforskare” – som de kallas för att betona deras betydelse – i en satsning om framtidens transporter, inom forskningsprogrammet Mistra SAMS.

Familjerna har fått tillgång till transportslag som både ska förenkla jobbpendling och andra vardagsresor och minska beroendet av egen bil. Fordonen – elcykel, elsparkcykel, ellådcykel och kollektivtaxi – har kunnat användas mot en mindre avgift, ungefär motsvarande kostnaden för att resa kollektivt. Bokningen har skett via en app.

– Detta har varit ”moroten” för de boende: Tillgången till miljövänliga transportmedel på ett smidigt vis och till en rimlig kostnad, säger Mia Hesselgren.

”Tar längre tid”

Pernilla, en av medborgarforskarna, bor i området tillsammans med sin man och har testat både elcykel, lastcykel och sparkcykel under året, men säger att det inte kan ersätta bilen full ut.

– Tiden är den största faktorn. Det tar längre tid om man ska använda cykel helt enkelt, och det fungerar inte heller rent praktiskt för alla ärenden, säger hon.

Porträtt på medborgarforskare.
Pernilla.

Liksom de andra hushållen nappade Pernilla på att vara med i projektet på grund av sitt engagemang i miljöfrågor och en önskan att använda bilen så lite som möjligt till vardags.

– Med vissa ärenden går det alldeles utmärkt. Det är också skönt att få lite extra skjuts på cykeln med elmotorn, och med lådcykeln har jag till exempel kunnat ta mig till återvinningscentralen med skräp och avfall.

Halvera bilresorna

Samtidigt har hon svårt att undvara bilen för sina fritidsaktiviteter. Hästar är ett intresse men stallet ligger 15 kilometer bort. Att åka kommunalt dit är problematiskt för all packning som ska med. Snart ska hon även gå med i en löpgrupp och det är ännu oklart hur hon kan ta sig till joggingspåret.

Mia Hesselgren pekar ut just familjernas fritidssysslor som det främsta skälet till bilberoendet. Ofta handlar det om att skjutsa barn till aktiviteter belägna på långt avstånd från hemmet.

– Man vill vara en hållbar medborgare, samtidigt är steget långt till att omorganisera sin vardag. Att barnen ska kunna gå på sin basketträning eller dans väger tyngre än att avstå från bilen.

Mobiltelefon hålls i en hand.
Bokningar av transportmedel görs i en app.

Utmaningen för hushållen under projekttiden var att halvera bilresorna. I själva verket blev det ingen direkt minskning. Men eftersom bostadsområdet är ett väldigt bilburet område var det egentligen inget överraskande resultat för Mia Hesselgren.

Synen på god förälder

– Vi hade det på känn, och nu är frågan vad som kan göras framöver för att områden som Riksten, förorter en bit från stan med barnfamiljer, ska kunna bli mer hållbara.

Ansvaret är mångfasetterat, anser hon. Kommuner behöver tänka till när de planerar bostadsområden och hur lokaler och platser för fritidsaktiviteter kan finnas med i helhetsbilden. Kollektivtrafiken är en självklar del i att underlätta för miljövänligare transporter – det gäller både turtäthet, avgångstider och vilka områden som trafikeras.

Frågan om livsstilsförändringar måste också upp på bordet, menar Mia Hesselgren. Bland annat behöver vi prata igenom våra normer, anser hon.

– Synen på att vara en god förälder innebär ofta att möjliggöra för våra barn att leva ett aktivt liv. Det är jätteviktigt, tycker jag, men när det är strukturerat på ett sätt som medför långa bilresor behöver vi fundera på hur vi kan göra det på annat sätt.

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2023-12-01