Värdet i att dela labbutrustning
Datorsimulering i all ära, men den har inte ersatt behovet av att göra experiment och stämma av modeller och antaganden mot en fysisk verklighet – blåsa, spola, krocka, böja och bända. I KTH:s nya Odqvist-laboratorium delar forskare från olika håll på simuleringsteknik, verkstäder och mätutrustning.
Laboratorier kan bli hur dyra som helst. Och bli omoderna över en natt. Att samordna begränsade resurser är en fråga om att göra många och svåra överväganden. Och ett bra resultat förutsätter bra samarbete mellan alla som ska dela på resurserna.
– Här skapar vi något som inte funnits förut, förklarar Odqvist-laboratoriets föreståndare Daniel Söderberg. Det ska bli en miljö där ny, spännande forskning kan växa fram genom att människor från olika discipliner träffas, utbyter idéer och lär av varandra.
Det handlar om att bryta upp traditionella gränser i den akademiska världen.
Odqvist-laboratoriet är ett samarbete mellan institutionerna Mekanik, Hållfasthetslära samt Farkost och Flyg. De fyra huvudkomponenterna är de befintliga laboratorierna för akustik, strömningsfysik, hållfasthetslära samt lättviktskonstruktioner.
Bra forskning kopplad till bra undervisning är målet för den gemensamma satsningen.
Här finns bland annat vindtunnlar och en mängd avancerad mätutrustning för labkurser inom teknisk mekanik. Studenterna får bekanta sig med utrustningen för att förstå vad den kan användas till, och den måste hålla en nivå som gör att KTH kan attrahera forskning i världsklass. Tidigare har institutionerna köpt mätteknik själva, ofta utifrån ett särskilt projekt.
– Här finns ett brett utbud av mätutrustning i en resurs-pool som gör att den kan användas till många fler studier. Ett plus är att kompetensen att använda utrustningen blir mycket bredare.
Så här kan samarbetet gå till:
Om en forskare i strömningslaboratoriet, där man ibland använder ljud för att åstadkomma vissa typer av strömningar, är i behov av en bra förstärkare så kan han eller hon titta in på akustiklaboratoriet där det finns mängder.
– Vi har målet att skapa ett gemensamt laboratorium idag, men det måste ske en kulturförändring som säkert tar ett antal år att genomföra fullt ut. Det handlar om att övertyga alla parter om fördelarna med att dela resurser i stället för att konkurrera om dem.
Verkstäder, byggnader, underhåll samt mätutrustningen är grunden för samarbetet.
Här finns bland annat vindtunnlar och avancerad mätutrustning för experiment inom teknisk mekanik.
– Utifrån det upptäcker vi allt fler möjligheter till interdisciplinärt samarbete. Som exempel finns inom Linné Flow Center ett samarbete kring strömningsakustik där jetmotorbuller studeras i gemensamma projekt och med gemensamma doktorander. Det visar att tanken börjar accepteras när det väl kommer igång och folk börjar prata med varandra.
Redan nu är denna miljö unik i Sverige, menar Daniel Söderberg. Ingen har experimentell teknisk mekanik på samma nivå, varken i sina enskilda delar – som till exempel vindtunnlarna och de speciella ljuddämpade rummen i akustiklabbet – eller i den omfattningen.
De olika miljöerna rankas i världsklass individuellt. Teknisk mekanik är ett styrkeområde för KTH.
– Problemet är den stora kostnaden i att ha en experimentell miljö. Det är mycket billigare att forska vid ett skrivbord. Att ha en verkstad är inte heller tillräckligt, du måste dessutom ha bra mätutrustning.
Datorsimulering – virtuella labb – har inte minskat behoven av mer kostsamt experimenterande. Snarast tvärtom, menar Söderberg.
– Vårt existensberättigande är till stor del att många företag utvecklar sina produkter med hjälp av simuleringar. Men det finns inga modeller idag som talar om hur resultatet blir – tillräckligt bra. Du måste göra jämförande försök.
För att testa mot verkligheten vänder sig företagen till KTH. En del av intäkterna kommer från uppdragsverksamhet av den typen. Till exempel kan ventilationsföretag få kvitto på att deras nya lufttrummor uppfyller certifieringskraven för låg bullernivå. Men de kan också testa ljudabsorption med det senaste i forskningsväg på ett sätt som inte är möjligt i något annat labb. Det öppnar för helt ny produktutveckling.
En viktig drivkraft är att i samverkan med industrin omsätta ny kunskap till praktisk verklighet, betonar Ines Lopez Arteaga som är vice föreståndare för Odqvist-laboratoriet.
– Vi erbjuder inte bara en unik kombination av experimentella miljöer och expertis, vi utvecklar också ny teknik som kommer stödja svensk industris forskning och utveckling genom att hjälpa företagen att förbättra sina produkter.
FAKTA
ODQVIST-LABORATORIET
Uppkallat efter Folke Karl Gustav Odqvist, som var professor i hållfasthetslära på KTH 1936–1966 och prorektor 1943 –1966. Laboratoriet bildades 2010 för att samla all experimentellt avancerad forskning och utbildning inom teknisk mekanik under ett tak på KTH.
Text Mats Thorén
Foto Håkan Lindgren
KTH Magazine 01 JANUARI, 2014