Till innehåll på sidan

Virusvarnare ska stoppa vinterkräksjuka

Så här ser virusvarnaren ut
Så här ser virusvarnaren ut
Publicerad 2010-12-28

Perioden mellan november och april - det vill säga just nu - innebär högsäsong för den virusbaserade vinterkräksjukan. Tänk om det fanns en teknik som kunde varna för sjukdomar i luften så att människor kunde undvika sådana platser. Det gör det. KTH-forskare har uppfunnit en virusvarnare.

Niklas Sandström, forskare på avdelningen Mikrosystemteknik på KTH
Niklas Sandström, forskare på avdelningen Mikrosystemteknik på KTH

Tillsammans med andra forskare på avdelningen Mikrosystemteknik på KTH utvecklar Niklas Sandström spårningsteknik som ska ge snabba svar på vem som bär på smittsamma virus och hjälpa sjukhus, äldreboende och dagis att stoppa spridningen. Förhoppning är också att vi människor inte ska behöva oroa oss lika mycket i offentliga rum.

– Testet skulle exempelvis kunna göras på ett sjukhus. Personalen kan då snabbt vidta åtgärder för att begränsa spridningen och förhindra ett större utbrott. Annars tvingas man stänga flera avdelningar och det blir kostsamt eftersom sjukhuset då inte kan fungera som vanligt, förklarar Niklas Sandström.

Instrumentet laddar upp viruspartiklarna i luften och attraherar dem till en sensor som kan mäta partikelnivåer ner till ett fåtal nanogram. På sensorn sitter antikroppar som har förmågan att fånga in och hålla fast viruset, medan övriga partiklar sorteras bort. På bara några minuter kan man på detta sätt avgöra om det rör sig om den oerhört smittsamma vinterkräksjukan

I dagsläget kan forskarna samla in viruspartiklar från luften i ett rum men snart hoppas de även kunna spåra viruset direkt till en person. Instrumentets sensor väger då de viruspartiklar som finns i utandningsluften.

– Influensan är en annan luftburen virussmitta som vi kan tänka oss att testa med samma metod i framtiden. Att snabbt kunna diagnostisera en så smittsam sjukdom, som för vissa grupper kan vara livshotande, skulle ha stor samhällsnytta, säger Niklas Sandström.

Men det är inte bara arbetsplatser, äldreboenden, skolor eller dagis som har nytt av tekniken.

– I framtiden kanske vi inte behöver oroa oss så mycket när vi befinner oss på allmänna platser ifall dessa är kontrollerade för smittsamma sjukdomar. Då kanske vi också själva lätt kan ta reda på om vi har fått en virusinfektion och således stanna hemma eller bli sjukskriven av en doktor för att minska smittspridning, säger Niklas Sandström.

Spårningstekniken är ett samarbete mellan KTH, Karolinska Institutet och Linköpings Universitet.

För mer information, kontakta Niklas Sandström på 08 - 790 92 31 eller niklas.sandstrom@ee.kth.se.

Peter Larsson