Nytt projekt ska göra utvinningen av batterimetaller mer hållbar
Ett forskningsprojekt på KTH ska göra utvinningen av nickel, kobolt och mangan till batteriproduktion mer hållbar genom att undersöka nya kristallisationsmetoder.
– Det är mycket viktigt att kunna erhålla kristaller av hög kvalitet, vad gäller renhet, form och storlek så att de kan möte de höga krav som finns för produktion av batterier. Samtidigt måste processerna givetvis vara kostnadseffektiva och hållbara, det är en intressant utmaning, säger Kerstin Forsberg.
Gruppen som Kerstin Forsberg leder är del av det större europeiska samarbetsprojektet CICERO , som fokuserar på att utveckla hållbara och kostnadseffektiva processer för att utvinna nickel, kobolt och mangan för produktion av litiumjonbatteri från europeiska råmaterial.
Två nya metoder
– Vid KTH ska vi undersöka kristallisation av nickel-, kobolt- och mangan-salter från metansulfonsyra (MSA) med två nya metoder baserade på eutektisk fryskristallisation och förträngningskristallisation. Arbetet kommer att engagera en doktorand och en postdoktor.
Andra grupper inom CICERO arbetar med att laka ut nickel, kobolt och mangan från råmaterialen och flera andra steg för att separera metallerna från de andra ämnena i råmaterialen och koncentrera dem. Kristallisationen kommer i slutet av denna process.
Kerstin Forsberg och hennes kollegors mål är att utveckla de nya kristallisationsteknikerna, som inte har studerats för dessa system tidigare och förstå hur man kan erhålla kristaller av mycket hög renhet som kan användas vid batteritillverkning.
Vad hoppas du att forskningen kan leda till på sikt?
– Ny värdefull kunskap både vad gäller dessa nya processer men även mer grundläggande kunskap samt examinerade studenter med mer kunskap inom batteriproduktion och återvinning. Det är mycket viktigt då arbetsmarknaden eftersöker denna kompetens.
Text och bild: Jon Lindhe