Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Prisbelönt doktorand forskar i biobränslen från oätliga grödor

Teun Kuil, doktorand vid institutionen Industriell bioteknik, har fått pris för sin abstract och pre
Teun Kuil, doktorand vid institutionen Industriell bioteknik, har fått pris för sin abstract och presentation. Foto: Jon Lindhe.
Publicerad 2022-10-04

Teun Kuil, doktorand vid institutionen Industriell bioteknologi, har mottagit 2022 års pris av det vetenskapliga sällskapet ESBES, för en kombination av bästa abstract och presentation.
– Det var en stor överraskning och jag känner mig ärad att ta emot denna prestigefyllda utmärkelse. Jag är glad att det arbete vi gör på institutionen Industriell bioteknologi på KTH värderas av juryn, sägerI Teun Kuil.

ESBES award delas ut av sällskapet European Society of Biochemical Engineering Sciences till en lovande ung forskare eller ingenjör som verkar inom fältet biokemisk teknik. Priset delades ut vid ProcessNet & DECHEMA-BioTechNet-konferensen och det trettonde ESBES-symposiet i tyska Aachen.

Vad innebär det här priset för dig och din forskning?

Att få ta emot denna utmärkelse är ett stort erkännande av det arbete vi gör i Clostridium thermocellum-gruppen och skapar mer synlighet för vår forskning. Det visar att andra generationens biobränsleproduktion som använder Clostridium thermocellum är en lovande strategi för att göra bränsleproduktion mer ekonomisk och hållbar. Dessutom ger det mig ännu mer motivation att fortsätta med denna viktiga forskning.

Vad handlar din forskning om?

Min forskning fokuserar på produktionen av andra generationens biobränslen. Det är bränslen som är tillverkade av lignocellulosabiomassa – de oätliga delarna av jordbruksgrödor, eller särskilt avsedda grödor som är odlade på mark som är olämplig för livsmedelsproduktion. Eftersom dessa biobränslen inte är tillverkade av ätliga jordbruksprodukter, såsom majs, sockerrör, eller soja, krockar de inte med livsmedelsproduktionen eller ökar markanvändningen och tillhandahåller därmed ett mer hållbart alternativ än dagens biobränslen. Ett stort problem är dock att den senaste tillverkningsprocessen för andra generationens biobränslen inte är kostnadsmässigt konkurrenskraftig med bränslen som har petrokemiskt ursprung.

I vårt labb studerar vi den termofila anaerobiska bakterien Clostridium thermocellum, en organism som är väldigt effektiv när det gäller att bryta ner lignocellulosamaterial och som därför skulle kunna erbjuda signifikanta kostnadsreduktioner för de dyraste stegen i produktionsprocessen. Denna organism är dock inte bra på att producera det bränsle vi behöver, vilket är en av fokuspunkterna för den forskning vi bedriver i vårt labb. Vi försöker att bättre förstå den centrala metabolismen hos denna organism och använder den för att föreslå genetiska och processtekniska strategier riktade mot att göra cellen till en bättre biobränsleproducent.

Varför är du intresserad av detta ämne?

Jag tror att om vi vill nå de klimatmål som vi har satt upp för 2030 och bortom det, så kommer vi att behöva växla från petrokemiskt baserade bränslen och kemikalier till mer hållbara biologiska alternativ som är producerade med mikroorganismer och enzymer. Jag tror att vårt arbete kan bidra till detta.

Text: Sabina Fabrizi