Akademiska högtider då och nu
De akademiska högtidernas historia sträcker sig tillbaka till medeltiden. Den första doktorn promoverades i Paris 1150. KTH höll sin första promotion 1929 och då promoverades fem doktorer. Diplomutdelningen är av betydligt yngre datum och blev tradition först på 1990-talet.
Akademiska högtider då och nu
De akademiska högtiderna har en lång och rik historia. Redan under medeltiden lades grunden för den högre utbildningen, och i takt med att denna utvecklades växte de första universiteten fram. I Sydeuropa etablerades Bologna och Paris som tidiga centra för lärdom redan i slutet av 1100‑talet, och därifrån spred sig vidare genom Europa. I Norden grundades det första universitetet i Uppsala år 1477.
Det är rimligt att anta att någon form av ceremoni tidigt användes för att uppmärksamma fullbordade studier och akademiska prestationer. Ritualerna som togs fram hämtade inspiration från kyrkliga traditioner men bar också drag av skråväsendets riter, där ceremonin fungerade som en garanti för den promoverades yrkesskicklighet. Enligt vissa källor utdelades den första Philosophiae Doctor i Paris redan 1150, och den första promotionen i Norden ägde rum i Uppsala år 1600.
Under de följande århundradena förde de akademiska högtiderna en mer undanskymd tillvaro. På 1600‑talet höll de tre svenska universiteten – Uppsala, Åbo och Lund – magisterpromotioner enligt ett rullande schema. De män som promoverades (för det var uteslutande män vid denna tid) mottog lagerkrans och ring. Promotionen var en kostsam affär: den unge akademikern fick själv bekosta klädsel, måltider och festligheter, och dessutom utgick ersättning till promotorn och övriga funktionärer.
Efter reformer inom universitetsvärlden under 1800-talet kom magistergraden inom filosofiska fakulteten att ersättas med doktorsgrad. Först under 1900-talet tog promotionerna ny fart i Sverige. Alla svenska universitet håller idag doktorspromotion men ceremonierna skiljer sig åt till utförandet. Många av de äldre universiteten har en tydlig förankring i lång tradition (i Uppsala och Lund hålls ceremonin på latin) medan de yngre lärosätena har utvecklat modernare former som ändå bevarar många av de traditionella inslagen.
KTH:s doktorspromotion och KTH:s akademiska högtid
1927 erhöll KTH rättigheter att promovera teknologie doktorer. KTH promoverade sina första teknologie doktorer den 25 maj 1929 i Kungliga Musikaliska Akademiens stora sal. De fem promovendi som fick motta doktorsring och doktorsbrev var civilingenjörerna Fredrik Dahlgren, Hjalmar Granholm, Ivar Herlitz, Ragnar Lundholm och John Wennerberg. Vid samma tillfälle installerades den nyutnämnde professorn i elektrisk anläggningsteknik Sten Velander. Nästa promotion hölls först 1944 och då utnämndes för första gången teknologie hedersdoktorer vid KTH. Den första kvinnan att doktorera på KTH var Katarina Kraft Ahnlund som 1956 doktorerade med avhandlingen Transmutations of light nuclei: Experimental determinations of reaction energies, atomic masses and angular distributions. Hon blev därmed den första kvinnan i Sverige att få titeln Teknologie doktor. Ni kan läsa mer om henne här .
Under promotionen får de nya doktorerna varsitt diplom. Jubeldoktorerna, dvs de som disputerade för 50 år sedan, uppmärksammas med varsitt diplom och Ragnar Holms stipendium delas ut.
Under KTH:s akademiska högtid blir de professorer som tillträtt sin anställning under året uppmärksammade och hyllas var och en med en film om sitt arbete och ett diplom ur rektors hand. Förutom detta delas KTH:s stora pris, KTH:s pris i industrisamverkan och Janne Carlssons stipendium ut samt årets hedersdoktorer promoveras.
Insignier
Insignier är de föremål som förknippas med promotionen, dvs doktorshatt, doktorsring och doktorsdiplom. På KTH:s promotion delas ett doktorsdiplom ut till de nya doktorerna. Hedersdoktorerna erhåller en doktorshatt, ring och diplom. Doktorshatten symboliserar frihet men också makt. På KTH är hatten svart med ett spänne i guld som föreställer en trekant med en lagerkrans. Doktorsringen är av guld och symboliserar trohet. Diplomet var ursprungligen en skriftlig stadfästelse av de rättigheter den promoverade hade rätt till. Idag fyller det en symbolisk funktion då det är examensbeviset som är det formella beviset på doktorsexamen.
En doktorshatt tar ca sex veckor att tillverka och görs helt för hand. Professor Mattias Uhlén var promotor under KTH:s promotion 2014 och beställde då en doktorshatt.
KTH:s diplomutdelning
Diplomeringsceremonin på KTH är av betydligt yngre datum. Det var först på 1990-talet som ett firande av avslutad grundutbildning startade. Innan dess skickades examensbeviset ut med posten och det satte punkt för studierna. Diplomeringen hålls numera i Stadshuset under högtidliga former med tal av rektor alternativt prorektor och Tekniska högskolans studentkårs ordförande. Musik framförs av KTH:s Akademiska Kapell och Kongliga teknologkören. Under diplomeringen erhåller studenterna ett diplom som ett minne av ceremonin. Det verkliga beviset för studierna är examensbeviset.
En viktig del av KTH:s akademiska högtider är KTH:s marskalkar och fanborg. De bidrar på ett föredömligt sätt till att skapa en högtidlig och vacker inramning.
Liten ordlista
Dekanus är alltid en professor. En dekanus eller dekan är högsta administrativa chef för en universitetsfakultet, och ordförande för fakultetsrådet.
Diplomandi kallas de studenter som deltar i diplomeringsceremonin.
Diplomutdelning är en ceremoni som hålls för att fira nyutexaminerade arkitekter, civilingenjörer, högskoleingenjörer, teknologie magistrar, teknologie masters och även kandidater inom de program som avslutas med en kandidatexamen.
Doktorshatten symboliserar frihet. I Sverige är den alltid svart och bär ett guldemblem med en symbol för de olika fakulteterna. Vid KTH erhåller samtliga titlar samma symbol och det är en lagerkrans inflätad i en triangel. Under KTH:s promotion kröner dekanus sig själv (dvs sätter på sig sin doktorshatt) och först därefter får alla promoverade sätta på sig sin hatt. Promoti sätter på sig hatten först efter att de gjort den traditionsenliga vandringen över parnassen.
Doktorsringen symboliserar äktenskapet med vetenskapen. Den bärs på vänster hands ringfinger. På KTH är ringen av guld och mönstret föreställer en lagerkrans.
Hedersdoktor är en person som gjort förtjänstfulla insatser för universitet. På KTH utses en eller flera hedersdoktorer årligen sedan 1944 . Doctor honoris causa eller Doctor h.c. på latin. Hedersdktorerna promoveras med hatt, ring och diplom under KTH:s akademiska högtid.
Insignier är ett annat ord för hederstecken dvs värdighetssymboler som delas ut i akademiska sammanhang. På KTH erhåller promovendi och jubeldoktorer ett diplom och hedersdoktorerna erhåller diplom, hatt och ring.
Installandi kallas professorer som installeras i sitt nya ämbete. I singular är den feminina formen installanda och den manliga formen installandus.
Jubeldoktor uppmärksammas 50 år efter att de promoverats. På KTH uppmärksammas de under Doktorspromotionen där de erhåller diplom ur promotors hand.
Marskalk är en student som bistår vid de akademiska högtiderna. Arbetet leds av de två övermarskalkarna.
Parnass kommer från den grekiska mytologin där det fanns ett gudaberg som kallades Parnassos. Traditionen bjuder att promovendi ska bestiga parnassen för att där få sina insigner. På KTH sker en vandring i trappan i Blå hallen, Stadshuset, vilket symboliserar parnassen.
Professor emeritus används främst för professorer som avslutat en aktiv tjänst. Emeritus betyder ordagrant ”att ha tjänat ut”.
Professorsinstallation är den ceremoni där nyutnämnda professorer installeras i sitt ämbete. När en rektor tillträder sitt ämbete brukar det hållas en rektorsinstallation.
Promotion är en ceremoni där ett universitet ger de därtill berättigade deras yttre tecken på doktorsvärdighet. På KTH delas ett diplom ut till doktorer och jubeldoktorer.
Promotor är den professor som under promotionen delar ut insignier.
Promovendi är de nya doktorerna som anmält sig till promotionen, i singular promovendus/a. Efter att de har promoverats kallas de istället; promotus/promota/promoti.
Rektorskedja är en kedja som bärs av rektor vid högtidliga tillfällen, såsom akademiska högtider. På 1930-talet skapades flera insigner för rektorer vid Sveriges högskolor. Initiativ till KTH:s rektorskedja togs även det på 30-talet. KTH:s styrelse och lärare gick ihop och samlade in medel. Arkitekten och KTH-alumnen Sven Ivar Lind ritade den och Atelier Borgila utförde arbetet. KTH:s rektorskedja är gjord i bolidenguld och har nio topazer, en för vardera skola (som ju numera är fem till antalet).