Erik Isberg

(Swedish below)

I am a PhD Student at the Division of History of Science, Technology and Environment since December 2018. I defended my dissertationPlanetary Timemaking: Paleoclimatology and the Temporalities of Environmental Knowledge, 1945-1990 in October 2023 .

As a part of the research project SPHERE, my current work concerns the scientific construction of a global environment and, particularly, how planetary timescales were increasingly incorporated into human history and global environmental governance between 1950-1980. As human impact on the environment began to be understood in planetary terms, practices aimed at tracking environmental changes over vast periods of time, such as ice- and deep sea core drilling, were drawn into the political spotlight. They spoke to more than just the deep past, as they gradually became immersed in the work to predict, visualize and alter the trajectories of the living conditions on the planet. I am interested in this process and the way planetary and societal temporalities have been synchronized, mediated and negotiated as a part of a larger shift in the human-earth relationship. More broadly, my research interests concern the history of science and technology, environmental humanities and theory of history.

*

Jag är sedan december 2018 doktorand vid Avdelningen för historiska studier av vetenskap, teknik och miljö och forskningsprojektet SPHERE. I oktober 2023 försvarade jag min avhandling Planetary Timemaking: Paleoclimatology and the Temporalities of Environmental Knowledge, 1945-1990.

I min forskning intresserar jag mig för framväxten av en global miljöförståelse och hur det kommer sig att vi idag talar om miljöförändringar på en planetär skala. Särskilt fokuserar jag på efterkrigstiden och hur olika dateringsmetoder - som borrning av iskärnor och djuphavskärnor - gick från att användas till att förstå det avlägset förflutna till att bli relevanta för nutiden och framtiden. Långa planetära tidsskalor, som tidigare uppfattades som åtskiljda från mänsklig historia, drogs in i en ny global miljöförståelse. Hur gick den här processen till och vad betydde den för hur miljöpolitiken formulerades? Jag tar mig an dessa frågor genom att kombinera teknik- och vetenskapshistoria med historieteori, för att få syn på hur miljöbegreppets tidshorisonter har konstruerats och omförhandlats under 1900-talets andra halva.

Utöver forskning är jag också verksam som kritiker och skribent och mina texter har publicerats i bland annatExpressen Kultur, Sveriges Radio P1 och Aeon.