Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Förbättrad behandling med artificiell lunga

Region Stockholm

Publicerad 2020-03-26

Extrakorporeal membranoxygenering (ECMO) är en livräddande terapi som via en artificiell lunga kan ta vid då respirator och läkemedel inte längre räcker till. Metoden används för att kritiskt sjuka patienter ska garanteras adekvat gasutbyte och/eller cirkulation (hjärtfunktion). Lisa Prahl Wittberg leder tillsammans med Mikael Broman (KS) en studie tillsammans för mer skonsam, säker och effektiv behandling.

En kvinna och en man i labbmiljö.

ECMO-maskinen består av ett pumpdrivet slangsystem som via en artificiell lunga syresätter patientens blod utanför kroppen. En eller flera kanyler måste sättas i patientens större kärl. I detta forskningsprojekt testas olika kanyldesigner och kanyleringsmetoder på en artificiell kopia av den vuxna människans högra förmak och tillhörande blodkärl.

- Studien ska resultera i mindre påfrestningar på blodet under behandlingen och minska andelen syrerikt blod som dräneras ut i ECMO-systemet istället för att bidra till syresättningen av patienten, s.k. recirkulation, berättar Lisa Prahl Wittberg, docent vid KTH.

De systematiska och kvantitativa studierna kommer att ge kunskaper som förbättrar hur kanyler placeras men också deras utformning. Detta förväntas leda till att hälso- och sjukvården kommer att kunna erbjuda patienter en skonsammare, säkrare och effektivare behandling.

Forskningsprojektet drivs med stöd av Region Stockholm under ledning av Lisa Prahl Wittberg, docent strömningsmekanik/flerfasströmning vid KTH, och Mikael Broman, överläkare i intensivvård vid ECMO Centrum Karolinska.