Regional planering och utveckling - RPD

Inriktning och verksamhetsområde

Verksamheten inom RPD är i stora drag fokuserad på regionala utvecklings- och omvandlingsprocesser där såväl planering för regional och inomregional (lokal) utveckling som analyser av regionala och lokala processer står i centrum. Den forskning som bedrivs sker utifrån såväl ett makro som ett meso och/eller mikro perspektiv. Makro innebär i detta fall fokusering på nationella och internationella företeelser och förlopp och dess inverkan på regionala och lokala utvecklingsmönster, meso står för regionala och/eller mellanregionala perspektiv medan mikro avser inomregionalt och lokalt fokus. En annan indelningsgrund – som snarare är kompletterande än alternativa - omfattar begreppen förutsättningar, innehåll och processer med olika tonvikt beroende på forskningsobjektens art.

Kombinationen regional utveckling och regional planering bör ge upphov till en korsbefruktning där de båda ”benen” utvecklas i symbios med de möjligheter till synergieffekter detta ger. I en del fall ger den nationella och regionala utvecklingen upphov till reaktioner i form av regional planering medan det omvända råder i andra fall – dvs den regionala och nationella planeringen påverkar utvecklingen på olika nivåer. Detta innebär också att teori- och metodutvecklingen intar en central roll i verksamheten och att dessa bör påverka varandra på ett positivt sätt. Detta gäller såväl tillämpad forskning som grundforskning. Denna indelning innehåller såväl kvantitativt och kvalitativt orienterad forskning som teoretiskt och empiriskt inriktad.

Eftersom forskningen ofta är inriktad på processer och förlopp – det processuella perspektivet är en grundbult i verksamheten – intar orsak-verkan problematiken en central och explicit roll i de studier som görs. Därmed kommer även tidsdimensionen att ha en central roll för att förklara omvandlingsprocesser och effekter av olika planeringsinsatser. Detta utesluter dock inte kvalificerade deskriptiva studier som t ex ”state of the art” översikter med betoning på var forskningsfronten befinner sig idag. Istället bidrar detta till en ytterligare dimension i gruppens arbete. Även deskriptiva studier och metaanalyser som tar fram och/eller sammanställer ny kunskap intar en framträdande plats i gruppens verksamhet. Utan att veta hur det förhåller sig kan det vara problematiskt att ställa de ”rätta” frågorna och hypoteserna, vilket ofta är förutsättningar för vidare och mer fördjupad forskning. Detta innebär även att såväl induktiva som deduktiva metoder motiverar sin plats i gruppens forskning och verksamhet.

Utifrån olika teoretiska perspektiv kommer olika metoder att användas. Detta är för övrigt upp till forskaren/forskningsprojektet att avgöra – dock i dialog med gruppens övriga medlemmar liksom med externa experter – som mer eller mindre formellt kan knytas till gruppens verksamhet. Som nämndes ovan kan såväl deduktiva som induktiva metoder användas vilket också innebär att forskningen kommer att baseras på både kvalitativa och kvantitativa metoder. Ett viktigt inslag är att understödja metodutvecklingen inom gruppens verksamhetsområde såväl vad gäller regional och lokal planering som olika former av utvecklings- och omvandlingsprocesser. Det senare gäller för övrigt inte endast tillväxt och positiva utvecklingsförlopp utan även tillbakagång och stagnation faller inom dessa ramar. Inte minst gäller detta polariserings- och segregeringsproblematik som ofta är en effekt av både externa och interna faktorer.