Till innehåll på sidan

Här lever drömmen om det femte transportmedlet

Hyperloop station koncept
Bild: Zeleros
Publicerad 2022-01-19

Vad sägs om 25 min mellan Stockholm och Göteborg? I en källarlokal på KTH tar tekniken till Hyperloop form. Spänn fast säkerhetsbältet, här pratar vi verkligen om framtidens transporter!

Kliv in i den lilla farkosten i centrala Stockholm och en fika senare kliver du ut mitt i Göteborg. Snabbt som flyget, men smidigt som tåget. Hyperloop har kallats det femte transportsystemet. Det handlar om små tågvagnar, eller kapslar, som friktionslöst rusar fram i ett rör. För att få minimalt med luftmotstånd är trycket i röret lågt, ca 1 procent av atmosfärstrycket och vagnen kan på så vis komma upp i hastigheter på 1200 km/tim – lika snabbt som ett flygplan.

Porträtt av Claes Henriksson
Claes Henriksson, lagkapten för KTH Hyperloop

Än dröjer det innan denna rörpost för människor kan bli verklighet, tekniken är inte redo att implementeras, men runt om i världen finns det forskning och företag som brinner för att transportsättet utvecklas under de kommande åren. I källaren under ITRL:s lokaler på KTH i Stockholm finns just ett sådant gäng. Här huserar Sveriges Hyperloopteam som består av ett 50-tal studenter från hela KTH. Alla är här på sin fritid, vid sidan om sina heltidsstudier.

– Vi känner det är viktigt att den här tekniken utvecklas och blir verklighet. Visionen är ett stort ”tunnelbanesystem” för Hyperloop i Sverige som sen kan byggas ihop med andra länders system, säger Claes Henriksson, en av gruppens två lagkaptener.

Många förknippar tekniken med entreprenören Elon Musk som 2013 började kalla transporttekniken för Hyperloop. Men han var långt ifrån först. Redan 1799 hade den brittiske uppfinnaren George Medhurst en idé om att transportera varor och sedan människor genom ett rör av gjutjärn med hjälp av lufttryck.

Fick resa till Kalifornien

När KTH:s Hyperloopteam startade 2018 hade man fokus på just Elon Musks dåvarande SpaceX-tävling, där studentlag från världens alla hörn kunde delta med lösningar till teknologin. KTH:s lag kom på 50:e plats av 1200 tävlande lag och fick åka till Kalifornien. SpaceX-tävlingen är idag nerlagd men idén om ett nytt transportsystem lever. Ett par av de större Hyperloopföretagen är uppbyggda kring före detta studentlag, och det är de som för utvecklingen framåt i Europa idag, berättar Sofia Hansson, teamets andra lagkapten.

Porträtt av Sofia Hansson
Sofia Hansson, lagkapten KTH Hyperloop

– Nu ses vi på European Hyperloop week i stället, som är mer av en konferens och där själva tävlingsmomentet är nedtonat, förklarar Sofia.

När KTH åker till Holland i juli har de med sig lösningar till det mekaniska systemet, lösningar för att kunna skala upp projektet, och eventuellt nyheter för drivsystemet. Och så en prototyp på en enklare kapsel.

– Just kapseln kommer inte levitera utan har en rotationsmotor, säger Claes. Men parallellt utvecklar vi också en så kallad linjär induktionsmotor, där elektromagnetisk induktion driver kapseln framåt.

Levitationssystemen, tekniken som ska få kapslarna att sväva, är en stor utmaning, berättar han. Levitation medför bromsande motkrafter, och relativt avancerade lösningar krävs i nuläget för att minska krafterna tillräckligt mycket. Det här riskerar göra infrastrukturen dyr, något som ofta anförs av Hyperloops kritiker. För det finns mycket att övervinna som inte bara har med teknik att göra.

– Man måste exempelvis vara överens om en standard så det inte blir som när Europa byggde ut järnvägen, vilket ledde till att olika länder idag har olika spårbredd och olika frekvenser i elförsörjningen.

Säkerheten är också en utmaning, exempelvis hur man evakuerar ur tunnlarna, men också att övertyga folk om att det är säkert att rusa fram i kapslar i tunnlar utan luft.

– Men vi får ju folk idag att kliva in i ett flygplan och förflyttas oss en mil upp i luften.

Och som sagt: man vet inte än om tekniken kommer att nå sin fulla potential, men det viktiga är att man utreder det, säger Claes.

– OM det verkligen går skulle belöningen vara enorm.

Text: Anna Gullers

Innehållsansvarig:Infomaster på ITM
Tillhör: Maskinkonstruktion
Senast ändrad: 2022-01-19