Under efterkrigstiden storsatsade Sverige på kärntekniken. Under 1970- och 1980-talen trädde landet fram som en av världens mest kärnkraftsberoende nationer. Mellan 1972 och 1985 tog svenska kraftbolag i drift 12 stora kärnreaktorer, som tillsammans genererade hälften av Sveriges elektricitet. Men mellan 1999 och 2020 togs sex av de 12 reaktorerna permanent ur bruk. De återstående sex närmar sig också slutet på sin livstid.
Om projektet:
Den svenska kärnkraftens "uppgång och fall" förblir en till stora delar outforskad historia, särskilt vad gäller dess senare faser. Detta projekt vill motverka detta. Projektet, som utnyttjar teknikhistorisk teori och metod, kommer resultera i en bok som utforskar den svenska "atomålderns" upp och nedgång - sedd mot bakgrund av vår egen tids stora politiska och folkliga förhoppningar om en kommande "renässans" för svensk kärnkraft.
Projektet utgår från hypotesen att, om vi vill förklara den svenska kärnkraftens "uppgång och fall", så räcker det inte med att analysera den offentliga debatten och den politiska maktkampen för och emot kärnkraft, vilket har legat i främsta fokus inom tidigare forskning. Istället kommer projektet att analysera hur dessa sociala och politiska trender växelverkade med den svenska kärnkraftindustrins interna dynamik och, i synnerhet, med händelseutvecklingen "på marken" vid vart och ett av de fyra stora svenska kärnkraftverken.
