Här blir du en kreativ ingenjör
Här lär du dig metoder för att skapa produkter som ingen har tänkt på. Parallellt som du gör kreativa projekt får du en stabil grund som ingenjör. Programmet öppnar för många olika vägar som du kan specialisera dig på.
Intervju med programansvarig lärare
Claes Tisell är programansvarig. Han tipsar och ger insikter om hur det är att kombinera ingenjörskonst med form och funktion.
Vad är skillnaden mellan design och produktframtagning och industridesign?
– Industridesign är hur något ser ut och fungerar i samspel med användarna. I design och produktframtagning ingår förutom form och funktion även konstruktionen samt hela kedjan från produktion till återvinning.
– Begreppet design är själva metodiken för hur en sak eller en tjänst skapas.
Vad är det för metodik?
– Lite förenklat är det att alltid utgå från vad människor behöver, hur de enklare och bättre kan använda det du skapar. Ett känt begrepp för det här sättet att arbeta är ”design thinking”.
Kan du ge exempel på produkter dina studenter tagit fram, som har överraskat dig?
– Ett färskt exempel är några studenter som i en kurs utvecklade målarutrustning åt ett företag som tillverkat detta i 100 år. De på företaget hade blivit hemmablinda och var till en början skeptiska till hur utrustningen kunde utvecklas. Studenternas produktförslag resulterade i ett par patent. Detta visar hur nytänkande och metodiskt angreppssätt ger kreativa lösningar.
Ni skriver om kreativa skapande moment och analys i konstruktionsarbetet. Det låter lite som man ska vara multikonstnär?
– Vi befinner oss i vart fall i gränslandet mellan industridesigners och konstruktörer. Man kan säga att vi är de som förstår och kan diskutera på hög nivå med både designers och ingenjörer.
– Ibland är det stor kulturskillnad mellan dem. Men framgångsrika företag som Apple gör att skillnaden mellan designers och ingenjörer minskar.
Hur ser en utbildningsmiljö ut som både stimulerar det designmässiga och det analytiska, tekniska?
– Vi har grupprum och vi har verkstäder med massor av utrustning och maskiner. Vi har 3D-skrivare, laserskärare, vattenskärare, folieringsmaskiner med mera. Vi vill att studenterna bygger fysiska prototyper. Det är lättare att förstå behov och vidareutveckla något man kan ta på.
Hur mycket hållbarhet är det i arbetet med att ta fram nya produkter?
– Hållbarhet ingår i våra metoder att ta fram produkter. Även inom tjänstedesign används hållbarhet. Ta tjänsten bilpool till exempel. Där behövs det en bil för fem familjer istället för fem bilar. Det är ett bra exempel på hållbart tänkande.
Var börjar studenterna jobba efter examen?
– Både arbetsgivare och arbetsuppgifter varierar verkligen. Stora företag som HM, Ikea, Scania och Ericsson suger upp rätt många. Några blir ganska snabbt hållbarhetsexperter på företag. Andra går till konsultföretag eller startar eget. Vissa utvecklas åt designhållet. Andra blir konstruktörer. Ytterligare några blir projektledare och chefer.
Blir några entreprenörer direkt efter examen?
– Det finns de som gör examensarbeten med egna idéer som tar skruv direkt. Vi hade en surfintresserad student för ett tag sen. Han skapade en boj som man sätter en kamera på utan att den gungar med vågorna. Han var på Bali och surfade, så kom han hem med en lösning som kan vara riktigt intressant för reklam- och tv-produktionsbolag. Det är inte så ovanligt att examensjobb på KTH leder till patent.
Vad säger du när du är på en middag och skryter lite om ditt jobb?
– Då pratar jag om hur roligt det är att jobba med studenterna. De är smarta och kreativa. De svarar roligt på tentorna. De tar initiativ och är företagsamma.
– Vi har några i femman som utvecklar solcellspaneler som genererar ström av lampljus inomhus. Det kommer kunna spara massor av batterier. Sånt vill man gärna berätta om.
Vad vill du att studenterna ska minnas allra mest från de här fem åren?
– Att de gjort något som dom tycker varit värdefullt och inte minst haft roligt och skaffat nya vänner för livet.