Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Både teknik och etik behövs i den smarta staden

Illustration: Undraw
Publicerad 2021-06-03

Barbro Frödings pågående forskningsprojekt handlar om att identifiera och hantera de etiska frågeställningar som uppstår när ny teknik möter människor, konkret invånarna i en stad. Hur går man till väga för att överhuvudtaget veta om en studie kräver etisk prövning och hur säkerställer man att etiken får en plats i den smarta stadens vardag och redan när nya forskningsstudier ska planeras?

Barbro Fröding (Foto: Privat)

Tänk dig att du vill använda värmekänsliga sensorer, monterade på en stadsbuss, för se hur temperaturen varierar mellan olika platser. Om du till exempel vill upptäcka värmeläckor i staden framstår det som en praktisk och okontroversiell metod. Men tänk om sensorerna också kan identifiera värmemönster som avslöjar något om de personer som råkar hamna mellan sensorn och fasaden. Plötsligt har din sensor samlat in potentiellt känslig data trots att detta inte alls var din avsikt. Och då är det lätt att se att studien kräver ett noggrant etiskt övervägande och kanske en etikprövning.

Stockholms stad har som vision att bli världens smartaste stad till år 2040. I projektet ”Smart och uppkopplad stad” ska digitalisering och ny teknik utnyttjas för att göra livet enklare och bättre för invånare, företagare och besökare. I det ingår användning av artificiell intelligens, AI, för att analysera stora mängder data. Men eftersom en stad är fylld av människor och den nya tekniken har långtgående möjligheter kan det lätt uppstå konflikter mellan datainsamling och integritet. Alternativet att få samtycke, till exempel från alla cyklister som passerar korsningen Fleminggatan och S:t Eriksgatan en onsdagseftermiddag i juni, är många gånger inte görbart. Det är här avdelningen för filosofi på KTH kommer in i bilden.

Barbro Frödings fem punkter

  • Det räcker inte att bara följa lagen
  • Det behövs mer stöd kring etiken
  • Hämta inspiration från forskningsetiken
  • Dela öppna data och resonemang
  • Eftersträva dialog och medskapande

Barbro Fröding är docent i filosofi vid avdelningen för filosofi. Första delen av hennes pågående projekt har just Stockholms stads arbete med den smarta staden som studieobjekt. I intervjuer med sex nyckelpersoner i stadens olika projekt har hon undersökt i vilken mån de har stött på etiska frågeställningar, hur de har hanterat dessa och vilket stöd de haft för att hantera etiska frågor. Resultatet är en rapport med konkreta råd och slutsatser, som också täcker in etiska frågor inom andra områden som staden kan lära av. Barbro Fröding betonar bland annat att det inte räcker att bara följa lagen. Det finns flera anledningar till att ha högre ambitioner än så. Staden har till att börja med ett särskilt ansvar i och med att man sysslar med myndighetsutövning. Ytterligare ett skäl är att utvecklingen av den smarta staden kräver att medborgarna känner förtroende för myndigheten som ska samla in och hantera data. Ett sådant förtroende måste förvaltas väl, till exempel genom tydlig kommunikation om hur informationen kommer att användas och öppenhet och ärlighet kring mål och genomförande.

En andra slutsats handlar om att det behövs ett mer strukturerat stöd kring etiken. Det kan till exempel handla om en etisk kommitté, en sammanhållen etisk policy, utbildning och tillgång till bollplank. Risken är annars att etiken står och faller med enskilda personer. Barbro Fröding tycker också att staden kan hämta inspiration från forskningsvärlden.

- I många områden inom akademin finns en vana att göra etiska överväganden, till exempel när det gäller medicinsk forskning. Ofta också i kombination med tydlig kommunikation med de personer forskningen gäller. Det handlar om en tillägnad kompetens och ett uppövat sätt att tänka. Oavsett organisation behöver man ges möjlighet att skaffa sig och öva den kompetensen.

Andra rekommendationer är att dela med sig av öppen data, resonemang och ansökningar samt att eftersträva dialog och att gärna bjuda in till medskapande.

- Stockholms stad har varit mycket engagerad i projektet. Nu är rapporten klar och nästa steg blir förhoppningsvis workshops för personer som arbetar med smart stad-projekten. Detta är just nu på planeringsstadiet tillsammans med stadens AI-samordnare Anna Hörlén. Deltagarna kommer bland annat träna på att identifiera och hantera etiska problem och få tillgång till ett gemensamt språk för regelbundna samtal om etik.

Samarbete med MIT i Senseable Stockholm Lab

Det inledande exemplet med värmesensorerna kommer från Senseable Stockholm Lab, ett samarbete mellan KTH och MIT Senseable City Lab, som Stockholms stad både finansierar och deltar aktivt i. Här återfinns också den andra delen av Barbro Frödings projekt.

- I labbdelen av projektet har MIT-forskaren Fábio Duarte och jag bland annat skrivit en kortare artikel om etiska aspekter av datahantering. Det har varit ett mer akademiskt inriktat arbete jämfört med det tillämpade etikarbetet för staden. Det är alltid roligt att få göra båda delarna!

Samarbetet har flutit på men på grund av pandemin har det inte blivit några forskarutbyten över Atlanten och det har även blivit svårare att få ut tekniken.

- Det hade varit spännande att komma över och se hur de arbetar men förutom att kommunikationen blir bökigare när man inte sitter i samma korridor har varken pandemin eller avståndet varit något stort problem.

I förlängningen är det tänkt att Barbro Fröding även ska kunna fungera som en etisk resurs i labbet. Både som bollplank och diskussionspartner vid behov men även för att genomlysa etiska aspekter i nya projekt innan de startar upp.  

- En sådan genomlysning kan visa om man bör ansöka om etikprövning eller andra tillstånd för sin forskning men även höja medvetenheten om vilka etiska frågor som kan väntas dyka upp i projekten. En förhoppning är att samarbetet med MIT och andra partners inom labbet även skulle kunna vara till hjälp för andra forskare på KTH i deras hantering av etiska aspekter, avslutar Barbro Fröding.

 Text: Johan C Thorburn

Det här är den tionde artikeln i Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad s artikelserie om utvalda forsknings-, utbildnings- eller samverkansinitiativ från respektive institutions verksamhet. Du hittar de tidigare artiklarna här:

  1. KTH Arkitektur: Ljusdesignforskning introduceras i arkitektur

  2. Byggvetenskap: Han planerar ny studenttävling om självförsörjning

  3. Fastigheter och byggande: Nytt forum för diskussion och samarbete kring bostadsfrågan

  4.  Filosofi och historia: En medierad planet: Makten över de globala hållbarhetsmålens miljödata

  5. Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED): Samarbeten för att förstå och hantera vatten

  6. Samhällsplanering och miljö: Vad får oss att ändra resebeteende, välja innovation och en hållbar framtid?

  7. KTH Arkitektur: Omgestaltning i fokus för ett hållbart kulturarv

  8. Byggvetenskap: Fossilfri stålproduktion - storskalig lagring av vätgas i bergrum

  9. Fastigheter och byggande: Samarbete med Stockholms stad och tredimensionella fastigheter

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2021-06-03