Where the Wind Blows: Tracing Global Environmental Governance in Wind Energy Development in Denmark and Taiwan (1970s to the Present)

Vad handlar din doktorsavhandling om?

– Avhandlingen handlar om vindenergi i Danmark och Taiwan. Danmark var en pionjär inom vindenergi och har blivit ett centrum för den globala vindindustrin. Taiwan är en föregångare inom havsbaserad vindenergi i Asien-Stillahavsregionen utanför Kina. Dessutom finns det en stark koppling mellan vindenergiutvecklingen i Danmark och Taiwan eftersom den danska vindindustrin spelade en nyckelroll för Taiwans beslut att bygga stora havsbaserade vindkraftsparker. Avhandlingen är en del av det ERC-finansierade projektet Study of the Planetary Human-Environment Relationship (SPHERE) som följt historien om Global Environmental Governance (GEG). Det finns en tidsöverlappning mellan uppkomsten av modern vindenergi och framväxten och spridningen av global miljöstyrning till stora områden av det politiska, företagsbaserade och sociala livet. Även om både vindenergi och global miljöstyrning har längre historier, spelade 1970-talet en nyckelroll och kan ses som en startpunkt. Jag ser vindenergi ur ett miljöhistoriskt perspektiv och analyserar förhållandet mellan uppkomsten av miljötänkande och uppkomsten av vindenergi.

Varför valde du det ämnet?

– När Taiwans havsbaserade vindenergiutveckling kom i gång på allvar 2015 och 2016 bodde jag i Taiwan. 2017 började jag arbeta för Minn-Tsong Lin, professor i fysik, som senare blev vice minister vid Taiwans National Science and Technology Council. Jag är dansk, och mitt jobb var att agera som forskare, presentatör och diskussionsledare för att ge insikter från Skandinavien som kunde ge inspiration inom miljö, ekonomi och forskningspolitik. När den danska vindindustrin blev allt mer aktiv i Taiwan frågade flera kollegor och professor Lin, som lade stor vikt på jämlikhet och rättvisa, mig om Danmarks historia av vindkraftskooperativ. Jag forskade därför om detta ämne och höll flera presentationer om det. När jag började som doktorand i SPHERE-projektet vid KTH kände jag att det fanns ett intressant förhållande mellan vindenergis historia och historien om global miljöstyrning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Detta är en avhandling inom historieområdet. Den ger inte några få tydliga resultat utan narrativ med flera viktiga punkter. Vindenergi har förändrats dramatiskt i sina interaktioner med samhället. I början av 1900-talet hade vindenergi lite att göra med miljön. Istället sågs det som ett sätt att skapa landsbygdsutveckling och elektrifiera landsbygden. När elnätet blev mer centraliserat och oljan blev billigare, minskade intresset för vind. I Danmark återupptäcktes vind på 1970-talet, det baserades på en kärnkraftsmotståndskänsla och drevs framåt av en bottom-up-rörelse av gräsrötter, oberoende hantverkare och små och medelstora företag utifrån idén att vindenergi var en ren och lokalt stärkande energikälla. På 1990- och 2000-talen sågs vind alltmer som ett verktyg för att minska växthusgasutsläpp, och i Taiwan idag ser man att multinationella företag med mål för grön energi sätter press på regeringen att göra mer förnybar el tillgänglig. En huvudpoäng i avhandlingen är att de värden och fördelar som tillskrivs en viss energiteknik är flytande och ständigt föränderliga. De baseras inte enbart på teknikens tekniska och ekonomiska fördelar utan är sammanvävda med sociotekniska processer på komplexa sätt.

Stötte du på något oväntat under ditt arbete med avhandlingen?

– Det mest överraskande för mig var hur väl fallet med vindenergi i Danmark och Taiwan passade det övergripande projektämnet, och hur stark kopplingen var mellan Danmark och Taiwan. Den danska vindindustrin nämndes ständigt som avgörande av intervjupersoner i Taiwan – både taiwanesiska intervjupersoner och intervjupersoner från andra länder. En huvudpoäng i SPHERE-projektet är att med avsaknaden av en världsregering eller en enda global miljöauktoritet har global miljöstyrning spridits till nästan alla samhällsområden genom normaliseringen av miljöfrågor. I Taiwan insåg jag hur vindenergi hade blivit en del av områden som stack ut jämfört med vindenergis tidiga historia som en alternativ energikälla. Vindenergi och grön energi hade blivit industripolitik och en angelägenhet för några av världens största icke-energiföretag.

Vem kommer att dra nytta av dina resultat? Vilken slags påverkan kan det ha på det omgivande samhället? 

– Det är svårt att säga vem som kommer att använda mina fynd och hur. Det är främst av intresse för forskare inom miljöhistoria och science and technology studies (STS). Fallet bygger både på och utmanar några av de etablerade sätten att förstå energiutveckling. Jag har dock också upplevt intresse från taiwanesiska statliga institutioner, taiwanesiska NGO:er samt representanter från vindindustrin. För tillfället är jag lite försiktig med att engagera mig för mycket med aktörer utanför akademin eftersom vissa ämnen är kontroversiella, och eftersom jag fortfarande vill redigera och polera avhandlingens artiklar innan jag sänder mina fynd till människor med direkt inflytande på energiutveckling. På lång sikt hoppas jag att avhandlingen kommer att bidra till en mer genomtänkt och långsiktig energipolitik med noggranna konsultationer mellan alla intressenter. Jag hoppas också att den tjänar som ett exempel för människor som är involverade i energiutveckling på alla nivåer att de kan påverka den framtida energisituationen. En påverkan kan göras både inom NGO:er, företag, regeringen eller i forskningsinstitutioner. Det har gjorts förut, och det kan göras igen. Vi befinner oss dock inte längre på 1970-talet, och dagens metoder måste passa dagens sociala, politiska och tekniska förhållanden.

Vad kommer du att göra härnäst och hur kan man nå dig? 

– Jag kommer att söka akademiska tjänster i Taiwan, troligen en postdoc. Du kan nå mig via Linkedin  eller e-post: mrharboell@gmail.com .