Med andra perspektiv på stadsplanering

Docent Tigran Haas, arkitekt och forskare på Institutionen för Samhällsplanering och miljö, är projektledare för ett nytt forskningsprojekt, Urban form and social life, med stöd från Ax:son Johnson Stiftelsen. Att den externa miljön påverkar mänskligt beteende har varit känt länge, men ändå tas väldigt lite hänsyn till det i utformningen av stadsmiljöer.

- Ekonomi och miljö har varit dominerande perspektiv för stadsutformning, och de sociala och psykologiska bitarna har kommit i skymundan. Men det är inget nytt eller outforskat område. Inom miljöpsykologin gjordes storslagna forskningssatsningar under mitten av 1900-talet som tyvärr ”glömts bort” inom stadsplaneringen.  Nu är det dags att gräva upp bortglömt material, göra ny forskning och förena våra discipliner och arbeta tillsammans.

Kärnan i projektet är urban design and planning, ett multidisciplinärt ämne som forskare, doktorander och exjobbare ska studera utifrån olika perspektiv. Planerare, arkitekter, miljöpsykologer och sociologer kommer att arbeta tillsammans. I projektet kommer man studera Stockholm, Detroit och Berlin. Projektet som började i år kommer att löpa i 6 år, till att börja med.

- Projektet består av tre delar. Dels ska vi ta fram en forskningsöversikt som går igenom området under de senaste 50- 60 år. Vi ska också producera ny kunskap i form av avhandlingar, ex-jobb och vetenskapliga artiklar och nya böcker. I slutet av arbetet ska vi ta fram en ”codebook”, en slags stadsgestaltningsguide för yrkesverksamma men också för unga forskare. Den ska vara ett konkret verktyg för att bedöma miljökvaliteter i staden.

- Förhoppningsvis kan vår forskning bidra till att man väger in människors upplevelser av urbana miljöer och inte bara fokuserar på form. Tanken är att de som jobbar med planering och utformning av städer ska få en guide som utgår från forskning (exploratory research) där man bland annat frågat människor vad de tycker är viktigt i en stadsmiljö.

Tigran Haas har förhoppningar om att arbetet ska bana väg för nya samarbeten både i akademin och i praktiken.

- Tyvärr är vi fortfarande väldigt separerade i våra professioner. Jag tror det är berikande att ta till sig resultat från andra discipliner. Det ska bli spännande att se vad vi inom akademin med olika bakgrunder kan åstadkomma tillsammans.  Det är självklart önskvärt att praktiken också jobbar mer över gränserna. Tänk om trafikplanerare börjar jobba tillsammans med miljöpsykologer och arkitekter!

- Det finns en stor utvecklingspotential både i forskningen och i praktiken, men vi behöver också titta på hur vi utbildar våra studenter.  Arkitektutbildningen till exempel, är en utbildning som har, i sin grundläggande struktur, ändrats väldigt lite under 50-60 år. Jag studerade själv på 80-talet, och dagens utbildning verkar väldigt likt min.

Vid sidan av själva projektet, tillsammans med Ax:son Johnson Stiftelsen planeras för aktiviteter som konferenser, seminarier, Stockholm Summer Academy och samarbete med FN:s Habitat III-konferens. På avdelningen bygger Tigran Haas upp ett laboratorium för tillämpad samhällsvetenskap, Civitas Athenaeum Laboratory (CAL) – Social Life and Urban Environments, som just nu samlar 15 forskare. Och det finns långt gångna planer på ett nytt specialiserat magisterprogram, en 1-årig utbildning som skulle vända sig till yrkesverksamma arkitekter, landskapsarkitekter och stadsplanerare.

- Vi har precis börjat och kommer att lära oss massor på vägen, avslutar Tigran Haas.

 Text & bild: Maria Hult