Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Testar nya vägar till klimatomställning

porträtt
Karin Bradley, föreståndare för nya forskningscentret DO-LAB for Climate Transformations, som ska driva på klimatomställningsarbetet. (Foto: KTH)
Publicerad 2026-10-26

Trots åratal av forskning, policyförslag och ett brett folkligt stöd för klimatomställning går arbetet långsamt. Nu startar KTH ett forskningscentrum för att driva på omställningen och samtidigt stärka social rättvisa och krisberedskap.

Styrmedel kan påskynda klimatarbetet, men vilka fungerar bäst i praktiken?

– Ett sätt att bryta trögheten är att testa nya styrmedel i liten skala, utvärdera, justera och därefter införa i större skala, säger Karin Bradley , professor i urbana och regionala studier och föreståndare för DO-LAB for Climate Transformations, som beviljats 50 miljoner kronor från Formas.

Centret samlar forskare från KTH inom hållbarhetsomställning, planering och designforskning, tillsammans med partners från andra forskningsinstitutioner och civilsamhället.

Syftet är att etablera ett så kallat policylabb där forskare från olika discipliner, kommuner och organisationer samarbetar för att utveckla och testa hur nya styrmedel för klimatomställningen fungerar i praktiken.

Fokus ligger på hur kommunerna kan bedriva ett mer offensivt omställningsarbete.

– Vi ska utforska och pröva det kommunala handlingsutrymmet och främja kunskapsutbyte och lärande mellan kommuner, både nationellt och internationellt, säger Karin Bradley.

Forskarna ska genomföra tre till fyra pilotprojekt tillsammans med Stockholms stad och Karlstads kommun. Projekten ska utgå från lokala behov och undersöka hur klimatomställningen kan påskyndas samtidigt som social rättvisa och krisberedskap stärks.

– Klimatarbete som saknar rättvisetänk möter ofta motstånd och riskerar också att bidra till ytterligare orättvisor och splittring – globalt såväl som lokalt. Klimatomställning och arbete för inkludering hänger samman. 

Vad tänker du om FN-rapporten  nyligen om att 1,5 gradersmålet inte längre förväntas nås?

– Att omställningsarbetet är mer brådskande än någonsin, att det är viktigt att inte fastna i studier, utredningar och diskussioner utan att också driva på det konkreta omställningsarbetet.

Text: Christer Gummeson ( gummeson@kth.se )

DO-LAB i korthet

  • DO-LAB for Climate Transformations samlar forskare från tre KTH-skolor: Karin Bradley  och Pernilla Hagbert , ABE, Elina Eriksson , EECS, som också är biträdande föreståndare, och Mia Hesselgren , ITM.
  • I projektet medverkar också Uppsala universitet med juridisk expertis, IVL Svenska Miljöinstitutet med miljöexpertis och socioekonomisk analys, och FOI med kunskap om beredskap.
  • Bland övriga samarbetspartner finns Stockholms stad, Karlstads kommun, Klimatkommunerna, en förening för kommuner och regioner, och Omställningsnätverket, en ideell förening.
  • DO-LAB vill bli ett ledande centrum för kunskap och praktiskt klimatarbete. Här ska offentliga aktörer på olika nivåer kunna få stöd i att utveckla och testa nya styrmedel och metoder för att skapa en mer effektiv och hållbar omställning.

1,5 graders målet är en del av Parisavtalet från 2015. Det innebär att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader över förindustriell nivå. För att nå målet krävs kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser och att världen når nettonollutsläpp av koldioxid omkring 2050.

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2026-10-26