Bättre metoder för cancerbehandling får 31 miljoner

Publicerad 2018-10-02

En forskargrupp på KTH och Karolinska Institutet har tilldelats ett forskningsanslag på drygt 31 miljoner kronor för att studera och utveckla metoder för immunterapi mot cancer. Målet med forskningen är att fler cancerformer och fler patienter ska kunna botas.

Människans immunförsvar har en inbyggd förmåga att bekämpa uppkomsten av cancer. En del av försvaret består av så kallade cytotoxiska lymfocyter: vita blodkroppar som har förmåga att döda tumörceller. Inom cancervården försöker man utnyttja den egenskapen genom att behandla cancerpatienter med immunceller i hopp om att de ska ta död på tumörcellerna.

Björn Önfelt, professor i biofysik på KTH, leder en forskargrupp på KTH och Karolinska Institutet som ska titta närmare på hur det går till när dessa vita blodkroppar upptäcker och tar död på tumörceller. Gruppen kommer att studera två typer av sådana här mördarceller: NK-celler (av engelskans natural killer cells) och T-celler.

Man vet idag att vissa av dessa mördarceller är inaktiva medan andra rör sig intensivt och har förmåga att döda flera målceller på kort tid. Däremot har man mindre kunskap om vilka faktorer som styr dessa beteenden.

– Syftet med vår forskning är att öka kunskapen om det här för att kunna styra det på ett bättre sätt så att fler cancerformer och fler patienter kan botas, säger Björn Önfelt.

I den här behandlingsmetoden använder man ofta celler från friska donatorer. Behandlingen försvåras dock på grund av genetiska skillnader mellan individer, variation mellan olika tumörtyper och begränsad kunskap om hur man ska förbehandla immuncellerna. Det innebär att en del av de donerade cellerna kan vara verkningslösa eller tolka patientens normala celler som avvikande.

– Det gäller att ta fram rätt celler för en given patient och cancerform. Cellernas egenskaper påverkar hur väl det faller ut i slutändan, säger Björn Önfelt.

Med hjälp av mikrochipbaserade metoder kan forskargruppen kvantifiera reaktiviteten hos många individuella mördarceller. Idén är egentligen ganska enkel, konstaterar Björn Önfelt. Det bygger på ett mikrochip som forskargruppen har utvecklat. Man skulle kunna kalla det en miniatyriserad motsvarighet till de traditionella testplattor som används inom bioforskning och där standardformatet är 96 brunnar på en platta på 9 x 13 centimeter.

– Vårt chip har 30 000 brunnar på 22 x 22 millimeter. I varje brunn kan samla ett antal tumörceller och enstaka NK-celler eller T-celler. Med hjälp av det kan vi titta på reaktiviteten och funktionen hos enstaka celler och förstå mer om den cellprodukt som vi jobbar med, säger Björn Önfelt.

Den extremt lilla ytan gör att cellerna lättare träffar varandra och vi kan studera mycket fler cellinteraktioner än vad som är möjligt med traditionella testplattor.

I en ytterligare metod använder sig forskarna av 3D-cellkulturer som gör att cellerna liknar en organoid eller "mikrotumör".

– Det är en helt annan sak jämfört med att ha celler växande på en plan yta. Genom detta ser vi att det finns skillnader i vilka molekyler som uttrycks på cellytan, vilket påverkar hur tumören "syns" för immuncellerna, säger Björn Önfelt.

Sammansättningen i forskargruppen, två forskare från KTH och två från Karolinska Institutet är en klar fördel i sammanhanget.

– Styrkan med den här konstellationen är den gränsöverskridande kopplingen mellan teknik och klinik, säger Björn Önfelt.

Projektet ”Translating mechanisms of cytotoxicity in natural killer cells and gamma-delta T cells into next generation cell-based cancer immunotherapy” har fått 31 200 000 kronor i anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

För mer information, kontakta Björn Önfelt på 073 - 076 61 46 eller onfelt@kth.se.

Håkan Soold

Till sidans topp