Betydelsefullt anslag till matematikforskning

Det blir docenterna Maria Saprykina, David Rydh och Jakob Nordström samt Erik Duse och Ludvig af Klinteberg, båda med en doktorsexamen i bagaget, som i år beviljas pengar för att på olika sätt bidra till matematikforskningen vid KTH.

Maria Saprykina lägger pengarna på rekryteringen av Bassam Fayad, professor vid Université Paris Diderot, Frankrike. Bassam Fayad ska vara gästprofessor vid institutionen för matematik och arbeta med modern kaosteori och nästan helt stabila system, tillsammans med Maria Saprykina och hennes kollegor vid KTH. Bland frågeställningarna finns när och på vilket sätt system kan visa sig instabila. Kan till exempel en planet lämna vårt solsystem?

Ludvig af Klinteberg kommer att arbeta med att tänja på gränserna för vad som är möjlighet att använda datorer till när det gäller beräkningar inom forskningsfältet strömningsmekanik. Detta beräkningar har betydelse för en rad områden, som aerodynamik, meteorologi och medicin.

Jakob Nordström får ett anslag för att rekrytera en forskare från utlandet till skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH. Personen ska vara verksam inom det forskningsfält som kallas beviskomplexitet och målet är fördjupad förståelsen för styrkor och svagheter hos olika bevissystem. Beviskomplexitet är för övrigt ett av de få verktyg som kan användas för att utforska så kallade SAT-lösare. Dessa består av datorprogram som används framgångsrikt inom många skilda tillämpningar, som hårdvaru- och mjukvaruverifiering, artificiell intelligens, kryptografi, bioinformatik och matematik.

David Rydh ska använda pengarna att rekrytera en forskare från utlandet till institutionen för matematik på lärosäten. Forskaren ska arbeta inom en central och mycket aktiv gren av den algebraiska geometrin – moduli-teorin. Här handlar det om forskning om komplicerade geometriska former, och syftet med anslaget är att forskaren ska föra in nya perspektiv i arbetet med moduli-teorin och dess besläktade områden.

Erik Duse kommer att jobba med kartläggning av slumpen i en platt värld. Det är nämligen så att intressanta matematiska mönster återfinns i all naturvetenskap och även i slumpen går det att hitta mönster. Många slumpmässiga fysikaliska processer studeras genom att utforma modeller för slumpen. Detta forskningsprojekt handlar om att bättre förstå variationsproblemet, hur dess lösningar ser ut geometriskt och hur detta i sin tur är relaterat till de ursprungliga slumpmässiga mönstren.

Wallenbergs akademiprogram i matematik omfattar under åren 2014 till 2022 160 miljoner kronor för 24 utresande svenska postdoktorer och internationell rekrytering av 35 utländska postdoktorer samt 25 gästprofessorer till svenska institutioner.

Programmet är ett samarbete med Kungliga vetenskapsakademien som utvärderar alla nominerade kandidater.

Läs mer om forskarna och projekten hos Kungliga vetenskapsakademien  eller Knut och Alice Wallenbergs stiftelse .

Text: Peter Ardell