Till innehåll på sidan

Brister i digital coronaspårning 

En bild på en hand som håller i en mobiltelefon där appen Stopp Corona visas.
Ingen av de testade apparna lever upp till FN:s mål fullt ut. Bäst gör Stopp Corona ifrån sig medan TraceTogether intar jumobplatsen. Foto: Österreichisches Rotes Kreuz
Publicerad 2020-09-24

Nu har forskare i Sverige och Danmark funnit svagheter i de digitala verktyg för spårning av coronasmitta som används i länder som Österrike och Singapore. Givet den ökade övervakningen av samhällsmedborgare som ett antal nationer infört efter att pandemin bröt ut kan forskningsresultatet vara en ögonöppnare.

FN:s riktlinjer runt hur människors integritet ska kunna värnas har utgjort basen för den kritik som forskare nu framför i en nypublicerad vetenskaplig studie. Forskarna, bland annat från KTH, har närmare studerat hur smittspårning via mobilappar fungerar mot bakgrund av FN:s globala mål för hållbar utveckling.

FN:s globala mål sjösattes 2005 och är mest kända för att utgöra ett stöd i kampen mot fattigdom och för en bättre miljö och ge en ökad tillgång till rent vatten. Minst lika viktiga är emellertid målen för nationer som vill främja det egna landets demokratiska utveckling, ökad jämställdhet, stävja valfusk och minska hatbrott.

Många användare behövs

De olika apparna, Stopp Corona, TraceTogether, EDPB Guidelines och NHS COVID-19, används av miljoner människor och presterar väldigt olika. De har analyserats från perspektivet hur väl de lever upp till de globala målen mätt i procent. Detta för att få en snabb överblick över läget.

Porträttfoto på Ricardo Vinuesa.
Ricardo Vinuesa, universitetslektor vid avdelningen Strömningsmekanik och teknisk akustik på KTH. Foto: Privat.

– Den stora förtjänsten med att apparna lever upp till FN:s globala mål är att fler människor kommer använda dem. Medborgare måste kunna lita på sin regering för att vara villiga att använda sådan här app. En betydande andel av befolkningen behöver använda appen för att smittspårningen ska fungera, säger Ricardo Vinuesa, universitetslektor vid avdelningen Strömningsmekanik och teknisk akustik på KTH.

Ingen av de testade apparna lever upp till FN:s mål fullt ut. Bäst gör Stopp Corona (utgiven av österriska Röda korset) ifrån sig medan TraceTogether (utgiven av Singapore Government Technology Agency) intar jumobplatsen.

Risk för diskriminering

De olika apparna bedöms från en rad olika perspektiv som risk för diskriminering, integritet, skydd av användarnas data, transparens och säkerhet. Alla parametrar delas upp i tre kategorier; impact on citizens (hur befolkningen påverkas), technology (teknik) and governance (it-styrning).

– Gemensamt för alla offentligt finansierade appar är att ingen av dem erbjuder skydd mot att den enskildes data användas för andra saker än att studera smittspridning. Det finns inte heller datum angivet när data ska sluta att användas. Europeiska dataskyddsstyrelsen anger förvisso att appen ska stängas ner när situationen är normal igen, men vad "normal" innebär i sammanhanget är inte specificerat, säger Ricardo Vinuesa.

En annan svaghet med apparna är att insamlad data inte är placerat på ett och samma ställe, vilket gör att medborgarnas tillit kan få sig en törn, enligt Ricardo Vinuesa. 

Förutom datahanteringen finner också forskarna att det finns fler problem runt it-styrningen, det som kallas governance.

– Singapores TraceTogether-app får ett lågt betyg för styrningen. Detta eftersom regeringen skickar meddelanden i appen till användarna flera gånger per dag, vilket inkräktar på medborgarnas integritet och privatliv, säger Ricardo Vinuesa.

Text: David Callahan / Peter Ardell

För mer information, kontakta Ricardo Vinuesa på 08 - 790 67 70 eller rvinuesa@mech.kth.se.