Formasmiljoner till KTH inom cirkulär och biobaserad ekonomi

Publicerad 2017-10-05

I förra veckan presenterade forskningsrådet Formas de projekt som får finansiering i en utlysning inom cirkulär och biobaserad ekonomi. Fyra av de fjorton projekt som beviljas medel är från KTH. Därmed är KTH det lärosäte som tagit hem flest projekt. Dessutom har KTH en stor del i det projekt där Stiftelsen The Stockholm Environment Institute är huvudsökande.

Fyra KTH-projekt har fått finansiering i forskningsrådet Formas utlysning inom cirkulär och biobaserad ekonomi:

  • "Biobaserade cirkulära modeller för hållbara urbana ekonomier – en agenda för lokala och globala framsteg" får drygt 5 miljoner kronor. Ansvarig forskare är Semida Silveira, professor på Skolan för industriell teknik och management. I detta projekt utvecklar forskargruppen en biobaserad cirkulär modell för hållbara stadsekonomier med staden Curitiba i Brasilien som utgångspunkt. Förslaget är att skapa en cirkulär modell som kan tillvarata det organiska avfallet från matproduktion och matmarknader i staden. Projektet utvecklas inom det strategiska samarbetet mellan Sverige och Brasilien, samt inom KTH:s samarbete med staden Curitiba. Tanken är att den modell som utvecklas också ska kunna användas i såväl andra städer i Brasilien som i andra länder.
     
  • "Marin bioekonomi för cirkulära flöden av kväve och fosfor i Sverige: Alternativ, hinder och policyverktyg" får nära 6 miljoner kronor. Ansvarig forskare på KTH är Linus Hasselström på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. Syftet med projektet är att hitta vägar till ett miljö- och resurseffektivt återutnyttjande av kväve och fosfor. Projektet är ett samarbete mellan forskare på KTH (SEED – institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, samt avdelningen för fastighet och finans) och forskningsföretaget Anthesis Enveco AB. Projektet är indelat i tre fokusområden: 1) att ta fram scenarier och flödesmodeller för kväve och fosforcykler baserat på upptag via marin biomassa; 2) att studera dessa scenarier från ett hindersperspektiv; och 3) att föreslå policyverktyg.
     
  • "Utforskning av cirkulär offentlig upphandling som katalysator för cirkulär ekonomi" får drygt 4 miljoner kronor. Ansvarig forskare är Sofia Lingegård på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. Den nya upphandlingslagstiftningen ger möjlighet att ställa hållbarhetskrav i ett livscykelperspektiv. Det öppnar nya och intressanta möjligheter att kräva ett nytänkande i förfrågningsunderlag där man premierar anbudsgivare som kan återvinna, återanvända och minska sitt avfall. En sådan ansats kallas cirkulär och biobaserad upphandling. Detta forskningsprojekt ska ta fram beskrivningar av vad som menas med cirkulär och biobaserad, föreslå lämpliga typer av upphandlingskriterier för att på sikt stimulera och bredda den praktiska tillämpningen av denna upphandlingstyp.
     
  • "Institutionella förutsättningar för en cirkulär ekonomi: en jämförelse av regulativa och marknadsmässiga förutsättningar för cirkulation av resurser i olika länder" får cirka 4,5 miljoner kronor. Ansvarig forskare på KTH är Nils Johansson på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. Syftet med projektet är att undersöka de institutionella villkoren för en cirkulär ekonomi och hur de hindrar och möjliggör cirkuleringen av tre specifika avfallstyper: slagg, aska och slam. Fokus kommer att läggas på det sociotekniska system som finns runtomkring avfallet i form av regelverk, attityder, teknik, kulturer, marknader, affärsmodeller och policy som påverkar cirkuleringen av dessa avfall.


Dessutom har KTH via Elisabeth Ekener, forskare på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, en stor del i det projekt som Stiftelsen The Stockholm Environment Institute är huvudsökande för: ”Urbant organiskt avfall till samhällsfördelar i en cirkulär ekonomi” som får nära sex miljoner kronor. Syftet med projektet är att synliggöra tvärsektoriella fördelar som skapas av integrerad avfallsresursförvaltning (det vill säga avfallsminskning, återvinning och återanvändning), genom att utveckla nya verktyg som stödjer beslutsfattare och planerare för en övergång till cirkulär och biobaserad ekonomi.

– Det är väldigt roligt att KTH-forskare stärker sina positioner inom området cirkulär och biobaserad ekonomi. Det är ett viktigt område som berör flera av KTH:s nya och gamla skolor, säger Göran Finnveden vicerektor för hållbar utveckling på KTH.


Det övergripande syftet med Formas utlysning är att bidra till ökad kunskap om de förutsättningar, spelregler och verktyg som behövs för att stödja och påskynda utvecklingen av en cirkulär och biobaserad samhällsekonomi. En utveckling mot en cirkulär och biobaserad samhällsekonomi bedöms som avgörande för att nå de nationella miljökvalitetsmålen, klimatavtalet från Paris, de globala hållbarhetsmålen och för att långsiktigt kunna öka effektiviteten och konkurrenskraften inom näringslivet.

Läs mer om utlysningen inom cirkulär och biobaserad ekonomi på Formas webbplats.


Håkan Soold

Till sidans topp