Fysikprofessor får stort forskarpris

UTMÄRKELSE

Publicerad 2016-04-04

Fysikprofessorn Felix Ryde på KTH har fått årets Göran Gustafssonpris i fysik. Han får 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag fördelat på tre år för sin banbrytande gärning inom astropartikelfysik.
– Det är fantastiskt och ett erkännande för den tes jag lagt fram i min forskning, säger Felix Ryde.

Fokus för hans forskning har varit de extrema supernovor, mycket tunga stjärnor, som kollapsade och exploderade när universum fortfarande var ungt: gammablixtarna (eng. gamma-ray bursts). Väldiga mängder energi alstrades och kom ut i form av en blixt i gammastrålning.

Stick i stäv med tidigare forskning på området har Felix Ryde kunnat visa att gammastrålningen och dess blixtar ligger i fotosfären tio miljoner kilometer från det svarta hål som skapas i samband med kollapsen av de centrala delarna av stjärnan. Tidigare trodde man att strålningen uppkom på ett mycket större avstånd.

Hur kom du på den nya förklaringen som skapat ett paradigmskifte på detta område?

– Det var en naturlig möjlighet och jag valde att titta och leta i detaljerna i de observationer vi hade.

Vad ska du göra med pengarna?

– Jag ska ta in fler medarbetare och skapa en större forskargrupp. Det är ett fantastiskt privilegium att slippa bekymra sig om att söka nya externa medel hela tiden. Det är ett stort problem att tvingas göra det och samtidigt försöka satsa helhjärtat på sin forskning. Priset gör att jag får en frist och det är jag mycket tacksam för.

En av anledning till att Felix Ryde hamnade inom just denna forskningsfär var ett gott råd han fick från professor Cecilia Jarlskog.

– Hon uppmanade mig att satsa på ett område som inte var så beforskat. Gammablixtarna som upptäcktes först på mitten av 1970-talet har alltid gäckat forskarna, så det fick det bli det.

Till vardags består Felix Rydes arbete av att analysera och testa data från internationella satelliter mot de hypoteser han ställt upp. Ett exempel är satelliten Fermi Gamma-ray Space Telescope som spejar i rymden och samlar in uppgifter om allt från gammablixtar till mörk materia.

– Att förstå och kunna beskriva naturen på ett systematiserat sätt är vad det handlar om. Att analysera hur svarta hål bildas och se konsekvenserna av dessa då universum hade en tiondel av den ålder det har i dag är som att resa i en tidsmaskin.

Vad är forskningen bra för?

– Det låter lite som en politiker som alltid tänker kortsiktigt och vill veta vad som kan ge pengar. Grundforskning som den här måste få ta tid och är ytterligare en byggsten i förståelsen av allas vår omgivning och uppkomst. Generellt sett så leder nyfikenhetsforskning, eller kanske man ska kalla det upptäcktsforskning, till oväntade upptäckter som kan ha stor betydelse.  Dessutom driver forskningen på instrument- och detektorsutveckling som har bredare tillämpningar.

Förutom forskningsanslagen ingår också ett personligt pris på 250 000 kronor i Göran Gustafssonpriserna. Läs mer om priserna och de andra pristagarna på KVA:s hemsida

Text: Jill Klackenberg

Till sidans topp