Gel av slem ska ge bättre implantat

Så här ser den skyddande gelen ut. Den är tillverkad av ett mucin, eller slemämne som det också kallas, bestående av glykoproteiner.

NYHET

Publicerad 2019-10-17

När kirurgerna idag opererar in ett implantat i människokroppen uppstår ibland en så kallad främmandekroppsreaktion. Det vill säga att kroppen endera försöker stöta bort det främmande objektet, eller kapsla in det i vävnad som helt eller delvis försämrar implantatets funktion. Nu har forskare vid KTH utvecklat en skyddande slembarriär som ska förhindra att dessa saker sker.

Fibros kallas den vävnad som ibland bildas runt implantat. För att råda bot på detta problem har forskare vid KTH arbetat med ett mucin, eller slemämne som det också kallas, bestående av glykoproteiner.

Hongji Yan, forskare vid KTH.

– Mucinet har vi tillverkat en skyddade gel av, som i sig sedan implanterats. Vid dessa tester har vi kunnat se att gelen så här långt skyddat mot fibros under de 21 första dagarna, säger Thomas Crouzier, forskare på avdelningen glykovetenskap vid KTH.

Det är han som ansvarat för studien som KTH-forskaren Hongji Yan tillsammans med kollegor genomfört. Arbetet har varit av sådan betydelse att det precis resulterat i en publicering i den vetenskapliga tidskriften Advanced Functional Materials.

Användningsområdena för gelen är många. Ett av dem skulle kunna göra diabetespatienters liv drägligare, något Thomas Crouzier och hans forskarkollegor börjat titta närmare på.

– Vi rör oss framåt med denna forskning just nu, detta genom att arbeta med hur gelen skulle kunna användas tillsammans med insulinproducerande implantat. Väl inkapslade skulle dessa kunna utsöndra insulin för typ 1-diabetes. Sådana här insulinimplantat finns redan, men de är begränsade av att fibrös vävnad med tiden täcker implantatet och kväver cellerna. Då skulle vår forskning kunna vara en lösning.

Thomas Crouzier, forskare vid KTH.

Andra exempel där gelen skulle kunna komma till användning är elektroder för djup hjärnstimulering.

– Placera vad du vill inuti hjärnan och det skulle bildas fibrös vävnad runt föremålet på mycket kort tid. Detta skulle störa elektrodens funktion. Vi skulle kunna ge elektroden en beläggning av gelen för att förhindra att den kapslades in.

Thomas Crouzier lägger därefter till att gelen även skulle kunna komma till användning i framtiden när vi människor kommer att ha en eller ett antal olika biosensorer implanterade under huden. Han nämner till exempel glukosgivare för att mäta blodsockerhalten. 

En del arbete återstår. Forskarna måste till exempel undersöka långtidseffekten av gelen.

– Vad som händer när gelen försvunnit? Bra fråga. Vi vet inte ännu. Men vår hypotes är att den drastiska effekten som gelen ger när det kommer till immunförsvarets respons under det första tiden skapar en mer fördelaktig miljö även i det långa loppet. Att effekten av gelen stannar kvar längre än gelen i sig. Det är som sagt en hypotes, och ska undersökas. 

Här återfinns den vetenskapliga publiceringen .

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Thomas Crouzier på 08 - 790 99 37 eller crouzier@kth.se.

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2019-10-17