Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Han kan miljonprogrammets styrkor

NYHET

Publicerad 2012-08-23

Miljonprogrammet har blivit något av ett skällsord i folkmun så väl som i medierna. Nu ska det bli ändring på det. När tusentals hus som byggdes mellan åren 1965 till 1974 nu befinner sig i ett akut behov av renovering ser Erik Stenberg, forskare vid KTH Arkitekturskolan, att de har stor potential.

Erik Stenberg, forskare vid KTH Arkitekturskolan och expert på miljonprogramet. Foto: Christer Gummeson.
Erik Stenberg, forskare vid KTH Arkitekturskolan och expert på miljonprogramet. Foto: Christer Gummeson.

– Även om miljonprogrammet har åldrats är det inte fritt fall – husen är välkonstruerade trots fördomar om motsatsen. Därför krävs i de flesta fall bara vanlig teknisk upprustning, och jag ser stora möjligheter att utveckla de här byggnaderna i stället för att totalt blåsa rent eller riva dem, säger Erik Stenberg.

Han är sidan av att vara forskare om miljonprogrammets byggsystem även arkitekt och lärare vid KTH Arkitekturskolan, och vill ta vara på miljonprogrammets värden i samband med de framtida renoveringarna av husen. För trots den kritiserade massproduktionen finns dolda kvaliteter i de stabila, gediget byggda fastigheterna.

– När de ändå renoveras borde vi passa på att slå ihop trerumslägenheter för att skapa femmor och ettor, säger Erik Stenberg.

För så är det. Hälften av bostäderna består av trerumslägenheter och det byggdes alldeles för få femrummare. Problemet med trångboddhet ser Erik Stenberg alltså som relativt lätt att åtgärda: En lösning vore att ombilda två trerummare till en femma och en etta, så lägenhetsstorleken mer effektivt kan anpassas efter de boendes önskemål och behov.

– Man tänkte inte på att långt ifrån alla familjer består av två vuxna och två barn, eller på att familjebilder förändras över tid genom skilsmässor, utökade familjer, åldrande generationer, storfamiljer, och så vidare, säger Erik Stenberg.

De industriellt prefabricerade modulhusen i miljonprogrammet är alltså perfekt lämpade att anpassa, de fungerar som byggsatser man lätt kan bygga om. Väggelement kan flyttas och ekonomiskt sett är det absolut genomförbart.

En sammanslagning av mindre lägenheter till större är en stor vinst för för hyresgästerna. Erik Stenberg bodde själv i Tensta i tolv år, och där var han med och medverkade till att bygga om och anpassa 7 av Tenstas lägenheter.

Några av de ombyggda lägenheterna är två stycken trerummare som slagits ihop till sexrummare på 166 kvadratmeter. Månadshyra: 11 000 kronor, att jämföra med 22 000 kronor som är standardhyran för motsvarande nybyggda sexrummare.

– Husen i miljonprogrammen var tänkta så från början, att vara lätta att bygga om. Det kallades för flexibla byggsystem. Detta har glömts bort lite grand, och det är det vi håller på att upptäcka igen, säger Erik Stenberg.

En annan stor fördel med miljonprogramhusen är det som nämnts tidigare: att de är mycket välbyggda från start.

– Många stirrar sig blinda på de sociala problem som finns, och jämför gärna med till exempel bostadsområden i Paris, Frankrike. Men då glömmer man bort att husen i Sverige är byggda för svensk medelklass, svenska kärnfamiljer. De byggdes väldigt väl och bra. Husen i Paris byggdes å sin sida väldig snabbt och billigt, och är inte alls av samma kvalité. Det är viktigt att komma ihåg, säger Erik Stenberg.

Han lägger till att rent byggnadstekniskt så är miljonprogramhusen mycket bättre än de nybyggda husen i Hammarby sjöstad idag. De senare kommer att bli rätt jobbiga att renovera.

– Jag brukar fråga de jag pratar med om de äger en bostad i Hammarby sjöstad. Min rekommendation är "Sälj innan det är dags renovera". För det kommer att bli mycket kostsamt att renovera dessa bostadshus, säger Erik Stenberg.

Ytterligare en faktor som är intressant och som talar för att man ska låta bli att riva miljonprogramhusen och bygga nytt är att det finns en intressant historik i dessa bostadsområden.

– Flera generationer har växt upp här, generationer som kallar detta för sin hembyggd. Det finns en rik, lokal kultur. Sedan finns det en föreställning om att bostadsområdena är kala, med väldigt många höga hus. Men långt ifrån alla hus är höga, och det finns många träd och växtlighet som frodats här under 40 år. Det finns som sagt också en historik. Den börjar bli komplex och mycket intressant, säger Erik Stenberg.

Han tillägger att många säger att det kommer att uppstå enorma kostnader att renovera miljonprogrammen, och det stämmer ju sett till antalet lägenheter. Men i bästa fall kommer renoveringen att ske pö om pö i omgångar, utspritt över en ganska lång tidsperiod efter lokala förutsättningar och behov. Det med en renoveringskostnad i snitt på 500 000 kronor per lägenhet.

– Att bevara byggnadsvärdena är definitivt smart. Nu vill jag jobba för att täppa till de kunskapsluckor som finns kring konstruktion och byggsystem, säger Erik Stenberg.

För mer information, kontakta Erik Stenberg på 070 - 877 17 67, 08 - 790 83 92 eller erik.stenberg@arch.kth.se.

Peter Larsson/Katarina Ahlfort