Han ska leda ett EU-projekt som ska göra flyget säkrare

Publicerad 2018-02-14

Hallå där Paul Petrie Repar, lektor vid enheten för kraft- och värmeteknologi på KTH. Du ska leda EU-projektet ARIAS (Advanced Research Into Aeromechanical Solutions) som startar vid halvårsskiftet. Ett projekt inom vibrationer i flygmotorer med en budget på 7,5 miljoner Euro och där alla större europeiska flygplanstillverkare deltar. Vad ska ni göra i det här projektet?

– ARIAS kommer att undersöka aeromekaniska problem som kan uppstå i flygmotorer. Dessa problem handlar om vibrationer hos flygmotorkomponenter (ofta skovlar) som uppstår på grund av interaktion mellan strukturen hos komponenterna och det omgivande gasflödet. Ett tragiskt exempel på hur farliga dessa aeromekaniska kan vara är flygolyckan 1989 då British Midlands Flight 92 störtade nära Kegworth. Motorbortfallet initierades av fläktskovelvibrationer (så kallat fladder). I ARIAS-projektet kommer ett antal experimentella prov genomföras för att simulera driftförhållanden i flygplansmotorer. Syftet är att få en bättre förståelse före de aeromekaniska fenomenen, säger Paul Petrie Repar.

Vad är nyttan med att undersöka och lösa dessa aeromekaniska problem?

– Det övergripande målet med projektet är att förbättra metoder för att förutsäga aeromekaniska förlopp i flygmotorer. Detta för att säkerställa förbättrad design som leder till säkrare, lättare och effektivare motorer med minskade utsläpp.

Hur många forskare från KTH kommer att arbeta med det här projektet?

– Det är en grupp på fem personer som kommer att arbeta med det här- Jag är huvudkoordinator och min kollega Nenad Glodic kommer att bistå mig med koordineringsarbete och kommer också att leda det experimentella arbetet som kommer att göras på KTH. Två doktorander kommer att arbeta med projektet, som dessutom kommer att stödjas av en tekniker från laboratoriet på enheten för kraft- och värmeteknologi.

Vad betyder det för KTH och för Skolan för industriell teknik och management att ha fått detta projekt?

– Med det här projektet kommer KTH att bevara sin position i framkanten på forskningen inom aeroelasticitet i turbomaskiner. KTH har varit världsledande inom området under de senaste 25 åren. Forskningen startades på KTH av professor Torsten Fransson 1990. KTH har tidigare deltagit i ett antal stora EU-projekt inom området och har också varit koordinator för FP7-projektet FUTURE 2008–2012.

Hur känns det att ha blivit utsedd till koordinator för ett sådant projekt?

– Det är en stor ära att få chansen. Det kommer att innebära mycket arbete, men samtidigt är det roligt och spännande.


Text: Håkan Soold


Fakta: Förutom KTH ingår följande 18 partner i projektet: GKN Aeropspace (Sverige), Rolls-Royce plc (Storbritannien), SAFRAN Aircraft Engines (Frankrike), SAFRAN Helicopter Engines (Frankrike), SAFRAN Aero Boosters (Belgien), Siemens AG (Tyskland), Universidad Politécnica de Madrid (Spanien), GE Avio s.r.l. (Italien), Industria de Turbopropulsores S.A. (Spanien), Centre Européen de Recherche et de Formation Avancée en Calcul Scientifique (Frankrike), Università degli studi di Firenze (Italien), Centre de Technolgías Aeronáuticas (Spanien), CENAERO (Belgien), Technische Universität Darmstadt (Tyskland), Imperial College London (Storbritannien), École Centrale de Lyon (Frankrike), MTU Aero Engines AG (Tyskland) samt University of Stuttgart (Tyskland).

Till sidans topp