KTH-forskare kommenterar Obamas insats

NYHET

Publicerad 2014-06-18

USA:s president Barack Obama presenterade nyligen en rad åtgärder som rör landets klimatarbete, något som rörde upp starka känslor på hemmaplan. Åtgärderna kommer att få ett genomslag världen över, och här redogör några av KTH:s miljöexperter för sina tankar om vilka effekterna blir samt varför du ska bry dig om Obamas klimatåtgärder.

Staffan Laestadius, professor i industriell utveckling

"USA är ett av de länder i världen med högst utsläpp per capita och har fram till idag samtidigt varit en eftersläntrare när det gäller klimatpolitik. Den snabba tillväxten av skiffergas kanske reducerar koldioxidutsläppen sett ur ett kortare perspektiv, men det ökande användandet och övergången till denna naturgas är långt ifrån ett tillräckligt agerande för att hantera den klimatförändring som äger rum.

Ändock ska Obamas förslag betraktas som viktigt och ett - om än litet - steg i rätt riktning. 

Om vi börjar med att titta på det internationella perspektivet så visar Obama omvärlden med detta steg att USA:s regering är bekymrad. Därmed får förslagen en retorisk effekt: oavsett vilken effekt som uppnås så blir förslagen en kärnfråga i den politiska debatten.

Vidare så visar Obama andra eftersläntrare och stora utsläppsnationer - exempelvis Kina - att USA nu gör något i frågan. Detta kan påverka Kina då landet tävlar med USA om det globala ledarskapet. Detta kan bli startskottet för ett globalt "climate walk" med successivt allt kraftfullare åtgärder för att reducera utsläppen av växthusgaser. 

Dessutom kan USA:s drag påverka EU som förlorat en del av sitt ursprungliga försprång i det globala klimatförändringsarbetet. Detta kan bli en vitamininjektion för den slumrande klimatdiskussionen i EU.

Till sist kan Obamainitativet skicka en signal till de internationella företag som länge negligerat behovet av att ta avstånd från vårt stora kolberoende. Detta är en pedagogisk uppgift. Både bolag och människor måste vara beredda på förändring. Obamas förslag är långt ifrån tillräckligt, men det är ett viktigt steg taget av en betydande aktör, som förvisso är sent ut men ändå i en tid då det fortfarande finns möjligheter."

Göran Finnveden, professor i och vice rektor för hållbar utveckling

"Det är viktigt att USA har ett politiskt styre som erkänner och förstår de sociala och ekonomiska aspekterna av de klimatförändringar som sker, och dessutom accepterar det vetenskapliga underlaget. Obamas utspel ligger i linje med tidigare åtagandet för att reducera  växthusgaser. 

Samtidigt är det också viktigt att utsläppen av andra ämnen, som olika typer av partiklar, kväve- och svaveldioxider minskar samtidigt  som man minskar växthusgasutsläppen. Detta för att de negativa hälsoeffekterna av dessa utsläpp ska minska.

Ett skäl till att detta är viktigt är att USA:s förpliktelser sannolikt leder till att andra länder också ökar sitt miljöarbete. Men dessa  löften som andra länder ger måste också följas upp med konkreta handlingar och initiativ för att försäkra att utsläppen faktiskt minskar.

Slutligen är det dock viktigt att notera att USA:s och andra länders löften så här långt inte räcker till att minska utsläppen så mycket  att tvågradersmålet uppfylls."

Amy Rader Olsson, chef för KTH Centrum för hållbart samhällsbyggande

"I den mån Obamas förslag kan stödja en större marknad för förnybar energi (och samtidigt ett mindre användande av kol, och då främst stenkol), så kan det belysa framgångsrik förnyelsebar energialstring i Sverige och de andra nordiska länderna. Men minst lika viktigt är förslaget då det kan öka intresset för svensk kompetens på området förnyelsebar energi och annan energiteknik.

I det korta perspektivet och i USA kan dock Obamas planer skapa perversa incitament att krama så mycket vinst ur befintliga kolkraftverk som möjligt innan de blir obsoleta eller för dyra att anpassa. Med andra ord finns det en risk att kolkraftverken används fullt ut med minimala investeringar gjorda i till exempel underhåll innan de måste stängas ner. 

I Sverige kan Obamas utsläppsplan hjälpa till att väcka viktiga diskussioner och debatter om olika mindre kolintensiva energialternativ (dock ej helt förnyelsebara energikällor) som kärnkraft. Detta med kärnkraftens plus och minus i fokus, och för att argumentera både för eller emot denna energikälla.

Sverige har tidigare stått inför strategiska beslut inom energiområdet och kan därför också erbjuda ett intressant perspektiv beträffande vad val av energikällor i ett samhälle får för effekt för landets ekonomi. De som är emot Obamas förslag/EPA:s rekommendation har argumenterat för att förslagen och rekommendationerna kommer att bromsa den ekonomiska utvecklingen och att 1 000-tals personer kommer att förlora sina jobb. Och visst, människor kommer att bli av med sin arbeten och den nya socioekonomiska fördelningen av vinnare och förlorare blir med stor sannolikhet ojämn. Samtidigt är den riktiga utmaningen om Obamas förslag också skapar ny jobb och marknader och om de kan hjälpa folk att hitta nya jobb när de gamla försvinner."

Semida Silveira, professor i energisystemplanering

"Den nyligen utannonserade klimatpolicyn i USA är ett välkommet initiativ som kan få effekter över hela världen.

Under en längre tid har USA varit ovilligt att ta tuffare tag för att reducera utsläppen av växthusgaser. Detta har lett till mycket kritik från resten av världen, inte minst från EU.

Sedan förra året har dock USA skissat på en stor klimatstrategi. Omfattande fokus har lagts på effektivt energianvändande, vilket  är mycket intressant.

USA har på sistone också lagt mycket vikt vid utsläppsrätter för att reducera utsläpp från kolkraftverk. Utsläppsrätter är  emellertid inget nytt för den amerikanska industrin, systemet skapades redan på 70-talet i och med "Clean Air Act" men då för andra typer av utsläpp. Nu är det emellertid dags att sätta ett tak för utsläpp av koldioxid. 

I USA har Obama fått ta emot mycket kritik, men faktum är att utsläppsrätter och utsläppstak är flexibla mekanismer när det  kommer till resursallokering och att hålla kostnaderna nere. Ett utsläppstak bidrar också till att priset för utsläpp går upp vilket skapar incitament för ett mer effektivt energianvändande men också ny teknik och innovationer.
 
Ett högre pris för utsläpp behövs för att utveckling ska gå mot förnybara energisystem. Inte bara i USA, utan också resten av världen. Med utsläppstak blir det intressant att koppla ihop olika utsläppsmarknader, till exempel USA och EU, och sedan forma en global marknad. Detta kan sedan signifikant reducera de globala utsläppen, något vi måste skynda fram."

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria

"Den enskilt största effekten Obamas tillkännagivande fått är den signal som USA samtidigt skickat till den övriga världen. Det USA nu gör fungerar som en uppmaning till andra att följa efter. Obamas tillkännagivande har redan skapat en våg av reaktioner globalt, till större delen positiva sådana. Särskilt i Asien, där till exempel Kina har signalerat att mer ambitiösa klimatstrategier är på gång. Faktum är att USA:s utspel får de konsekvenser som många forskare redan förutspått, nämligen att andra länder kommer följa efter om USA tar ledningen i miljöfrågan och att få kommer att göra något om världens största spridare (USA) av utsläpp inte heller gör det. 

Reaktionerna i EU, kanske inte helt otippat, har varit mindre överväldigande. EU är redan mer engagerat i utsläppsfrågan än många andra regioner, och det inkluderas även Sverige. Samtidigt har USA fått ett erkännande för sin satsning, och en viss spirande optimism kan skönjas. 

Samtidigt ska det tilläggas att varken EU eller USA är i närheten av de insatser som krävs för att nå de klimatmål som finns (inte ens tvågradersmålet), och de ljudliga protester som hörts i USA:s privata sektor är oroande. Jag är frestad att citera Churchills ord "This is not the end, not even beginning of the end...". 

Kanske är detta samtidigt början på den nödvändiga övergången. Som historiker föredrar jag dock att vänta med min slutgiltiga dom, även om det amerikanska utspelet förstås gör att det känns litet mer hoppfullt."

Text: David Callahan

För mer information, kontakta:

  • Staffan Laestadius: 08 - 790 67 46 / staffan.laestadius@indek.kth.se  
  • Göran Finnveden: 08 - 790 73 18 / goran.finnveden@abe.kth.se
  • Amy Rader Olsson: 08 - 790 79 13 / amy.olsson@abe.kth.se
  • Semida Silveira: 08 - 790 74 69 / semida.silveira@energy.kth.se
  • Sverker Sörlin: 070 - 545 25 26 / sorlin@kth.se