Till innehåll på sidan

KTH-forskare har hittat beständig vattenånga i ismånen Europas atmosfär

Närbild av Jupiters måne Europa.
En ny studie av KTH-forskaren Lorenz Roth visar att det finns beständig vattenånga i ismånen Europas atmosfär. Foto: NASA.
Publicerad 2021-10-18

Avslöjandet att beständig vattenånga existerar i atmosfären runt Jupiters ismåne Europa rapporterades i förra veckan av Europeiska rymdorganisationen (ESA). Upptäckten baseras på en studie av Lorenz Roth, forskare på Avdelningen för rymd- och plasmafysik på KTH.

Europa, som nästan är lika stor som jordens måne, har varit omtalad för sin potential att hysa liv. Spekulationen baseras på antagandet att under månens istäcke, där yttemperaturen tros ligga runt -170C, finns ett hav med mer vatten än vad som finns på jorden.

Portrait image of Lorenz Roth
Lorenz Roth

Tidigare har man trott att vattenånga kommit i plymer från Europas yta, något som dokumenterats av Hubbleteleskopet. Men Lorenz Roth  säger att man hittills inte trott att vattenånga är en beständig del av månens atmosfär.

Med hjälp av samma teknik som användes vid de senaste avslöjandena om vattenånga på Ganymedes, en av Jupiters andra 78 månar, har Lorenz Roth nu upptäckt att vattenånga är närvarande i Europas atmosfär. Dessutom kan han konstatera att den konstant förnyas, men inte genom avdunstning. Istället säger han att upphovet till ångan kan vara sublimation, vilket betyder att vattnet transformeras från is till ånga utan att passera mellanfasen flytande form.

– Det är oklart huruvida det är sublimation som ger upphov till ångan. Egentligen är det lite för kallt men vi har inte tillräckligt mycket information om temperaturerna och ytegenskaperna på Europa för att exkludera sublimation, säger Lorenz Roth.

Lorenz Roth upptäckte också att ånga bara är närvarande på månens bakre halvklot, det vill säga den sida som är i motsatt riktning från sin omloppsbana runt Jupiter.

Upptäckterna om Europa och Ganymedes bistår kommande ESA- och NASA-rymdfärder till Europa med mer kunskap om evolutionen av Jupiter, solsystemets största planet.

– Observationen om vattenånga på Ganymedes och på den bakre sidan av Europa fördjupar vår förståelse om atmosfären på ismånar, säger Lorenz Roth.

– Upptäckten av ett stabilt överflöd av vattenånga i Europas atmosfär är överraskande eftersom yttemperaturerna är så låga.

Lorenz Roth gjorde sina upptäckter efter att ha examinerat arkiverade ultravioletta observationer av Europa gjorda av Hubbleteleskopets Space Telescope Imaging Spectograph (STIS) över en 15-års period (1999 till 2015). Utifrån dessa kunde han avgöra mängden syre, en beståndsdel av vatten, i Europas atmosfär och genom att tyda styrkan av emissionen på olika våglängder dra slutsatser om närvaron av vattenånga.

Text: David Callahan

Relaterad länk: Vattenånga upptäckt på Jupiters måne Ganymedes

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2021-10-18