KTH-studenter reflekterar över Nobelpriset
Med anledning av den stundande Nobelprisveckan gick vi ut på campusområdet och bad studenterna tänka högt och fritt om vilka teknikområden som borde tilldelas Nobelpris 2020.
Att spekulera om vilka framsteg eller vilka tekniska innovationer som ska ta hem årets Nobelpris brukar engagera många. Men varför nöja sig med en specifik teknik? Varför inte höja blicken en smula och ta ett större grepp om frågeställningen? Vi frågade några studenter om hur de tänker.
Pauline Knutsson som studerar det fjärde året på programmet Industriell ekonomi slår ett slag för något område inom artificiell intelligens, AI.
– Här händer det mycket som kan hjälpa mänskligheten framåt. AI kan lösa problem inom till exempel sjukvården. En del automatisering av vården skulle göra att man kan omfördela resurserna där. Det existerar också andra områden där AI kan bidra till att ta fram underlag till hur vi kan förebygga klimatförändringar.
Hon tillägger att det också finns en etisk diskussion bortanför Nobelpriset att ta hänsyn till, som bland annat leder till frågan om vi ska vi snabba på eller bromsa upp utvecklingen av artificiell intelligens.
Global kris
Madeleine Vikström och Jenny Blomgren läser det tredje året på programmet Teknisk kemi. De rör sig inom ett närliggande område, det vill säga medicinteknik och den pandemi som drabbat hela världen under 2020. Ett pris borde delas ut för ett vaccin främst mot covid-19, alltså de som har kommit längst i forskningen för att ta fram ett.
– Vi lever just nu i en global kris. Vi tänker på våra nära och kära som befinner sig i riskgrupper, det är viktigt för dem att kunna ha sociala relationer. Utan de sociala relationerna kan man bli sjuk på andra sätt än covid-19 så som depression och ångest, vilket också måste tas på allvar. Vi tycker att de som löser de största världsproblemen är de som ska få ett Nobelpris.
Manuel Chala kommer från Colombia, och har örnkoll på det egna landets Nobelpristagare. Dessa är Gabriel García Márquez (litteratur 1972) och Juan Manuel Santos (Nobels fredspris 2016). Han tar avstamp i de egna studierna då han läser masterprogrammet Transport and geoinformation technology.
– Pris borde tillbala någon av de mjukvaror som banat väg för vårt digitaliserade samhälle. Dessa har på många sätt förbättrat våra liv och underlättat för möjligheten för en mer hållbar värld. Jag tänker på allt från mobilappar för att minska matsvinnet till utvecklingen av elektriska bussar i stadstrafiken. Alla de här framstegen är värda ett större erkännande, ett Nobelpris.
Alltid blåser det någonstans
Olle Cedell är student på programmet Energi och miljö och inne på sitt fjärde år. Han är i likhet med en del av sina studentkollegor inne på att priset borde tillfalla någon eller några verksamma inom ett lite större område. Nobelpriset borde tillfalla ämnet energiteknik.
– Något som bidragit till övergången mot en uthållig energiproduktion. Mer i detalj finns här så väl sol- som vindkraft. Solceller kan idag hålla så länge som 20 till 25 år utan något större underhåll, och alltid blåser det någonstans.
Olle Cedell tillägger att det framöver även finns andra tekniska landvinningar inom ämnesområdet med framtida Nobelprispotential, som utveckling mot fjärde generationens kärnkraft samt solkraft med heliostater.
Text: Peter Ardell