”Ny vindkraft billigare än ny kärnkraft”

Publicerad 2019-09-04

Hallå där, Lennart Söder, professor i elektriska energisystem på KTH. I en debattartikel i SvD i förra veckan skrev du att kapacitetsbristen i elnäten inte kräver kärnkraft. Men i förra veckan publicerades också en undersökning från SIFO som visar att 66 procent av svenska folket vill behålla kärnkraften och av dessa vill dessutom drygt hälften att den byggs ut. Varför tror du det beror på att så många stöder kärnkraften just nu?

Lennart Söder, professor i elektriska energisystem på KTH.

– När personer svarar på denna typ av fråga så beror deras svar på vilken information man har, och den mesta informationen får man via massmedia. Det har varit mycket klimatdiskussioner i media under sommaren, och då har en del företrädare för olika organisationer gått ut och sagt att man måste ha kärnkraft för att lösa denna utmaning, vilket inte stämmer.

Du har studerat kostnadsförändringar på senare år gällande kärnkraft och vindkraft. Hur ser relationen mellan de två energikällorna ut?

– För cirka 10 år sedan uppskattades kostnaden för ny elproduktion av Elforsk (Elkraftföretagens forskningsorganisation). Kärnkraft ansågs då mycket billigare än vindkraft, Finland byggde ny kärnkraft och Vattenfall utredde möjligheterna att göra detsamma i Sverige. Vad som hänt sedan dess är en radikalt ökad kostnad för kärnkraft, medan kostnaden för vindkraft sjunkit kraftigt. Idag är istället ny vindkraft mycket billigare än ny kärnkraft.

Vad beror denna förändring på och vilka blir konsekvenserna?

– Ny vindkraft byggs nu utan subventioner, det vill säga de nya vindkraftsägarna räknar enbart med att bli betalda med elpriset. 2015 kom beslutet från kärnkraftsägarna att stänga fyra kärnkraftverk. Besluten byggde på att ägarna inte fann det lönsamt att förlänga livslängden.Det är mycket svårt idag att se hur man skulle kunna bygga ny kärnkraft utan kraftiga subventioner och garantier från staten. I Storbritannien kostar ny kärnkraft över en krona per kilowattimme och kräver långsiktiga statliga inkomstgarantier för att byggas.

Grafen visar kostnadsförändringarna för vindkraft och kärnkraft.

Hur hanterar man det faktum att det ibland blåser mer och ibland mindre om vindkraft ska vara ett hållbart alternativ till kärnkraft?

– Om man bygger mycket vindkraft så måste man, ur elförsörjningens synvinkel, även klara situationer med hög elförbrukning och låg vind. Möjliga lösningar inkluderar flexibel elvärme, flexibel billaddning, flexibel elanvändning i industrin, mer effekt från biobränslen eller vattenkraft, etc. Det bedrivs en omfattande forskning vid KTH angående smart balansering av vindkraft. Eftersom ny vindkraft har så mycket lägre kostnad än kärnkraft så finns det stora ekonomiska marginaler för att detta alternativ, totalt sett, får lägre kostnader.

– Åter till den opinionsundersökning som nämndes initialt. Frågan som ställdes var: ”Vilken är din åsikt om kärnkraftens framtid i Sverige?”. Man kan undra hur svaret blivit om man istället ställt frågan: ”Hur mycket är du beredd att betala extra för att få kärnkraft istället för vindkraft?”. När SOM-institutet frågar vad svenska folket vill ”satsa på” är det bara 15 procent som vill satsa mer på kärnkraft, jämför med 83 och 64 procent för sol- och vindkraft.

Torsdag 5 september deltar Lennart Söder i ett lunchseminarium på KTH som handlar om sol- och vindenergi.
 

Håkan Soold