Prestigefyllt pris till KTH-professsor
Hallå där, Anna-Karin Tornberg, professor i numerisk analys på KTH.
Du är en av fem pristagare som fått Göran Gustafssonprisen 2014. Hur känns det?
– Fantastiskt roligt, det är ett väldigt fint pris att få. Extra högtidligt blev det också när det delades ut av H.M. Konungen vid Kungl. Vetenskapsakademiens årliga högtidssammankomst den sista mars.
Du har bland annat fått priset för din utveckling och analys av snabba numeriska beräkningsalgoritmer som används för att simulera vätskor med flera faser och koppling till rörliga gränsytor- vad innebär det?
– Tänk dig ett system med vattendroppar i olja. Då har vi bland annat ytspänningskrafter som verkar på dropparnas ytor och ett tryck som har en diskontinuitet över dessa ytor. Dropparnas läge och form ändras med tiden. Detta ställer speciella krav på de beräkningsalgoritmer som används för att få god noggrannhet i lösningen. Även för andra typer av partiklar i vätskor sker hela tiden en interaktion mellan partiklarna och den omgivande vätskan. Jag har under den sista tiden främst arbetat med algoritmer baserade på integralekvationer, och i detta sammanhang behövs så kallade snabba algoritmer för att lösa det linjära ekvationssystem som slutligen uppstår.
Inom vilka områden används detta?
– Inom mikroskopisk strömningsmekanik (mikrofluidik) finns till exempel ett flertal tillämpningar. En av algoritmerna har vi också anpassat för elektrostatikberäkningar och arbetar inom ramen för Swedish e-Science Research Center (SeRC) här på KTH med att implementera detta i Gromacs, ett programpaket för molekylärdynamiksimuleringar.
Priset består av 4,5 miljoner kronor i forskningsanslag, fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 250 000 kronor. Hur ska de användas?
– Forskningsanslaget kommer att användas främst till lön för doktorander. Vad gäller det personliga priset så vet jag inte ännu, men en del kommer jag nog att använda för projekt i huset hemma. Men något roligt ska det väl bli också.
Vad hoppas du ha uppnått i din forskning om tre år?
– Målet är att utveckla noggranna och effektiva simuleringsverktyg för mikrofluidiksystem baserat på innovativa algoritmer, med droppar, elastiska och stela partiklar, och där vi också har adderat ytterligare komplexitet såsom ytaktiva ämnen och elektriska fält.
Men det kan nog komma att ta mer än tre år innan vi har nått dit vi vill vara.
Text: Jill Klackenberg