Professor: Så måste robotar tämjas för att fungera i hemmet

”Men teknik i sig är ingen lösning. Det gäller att domesticera den, tämja den”, säger Britt Östlund, professor i vårdvetenskap vid KTH.

Hon är verksam vid institutionen för medicinteknik och hälsosystem på KTH:s campus i hälsoklustret Flemingsberg söder om Stockholm.

Digitaliseringen bär med sig många förväntningar på framtidens vård och omsorg och ses som ett av sätten att möta utmaningen med en åldrande befolkning.

Uppkopplade sensorer hemma hos en äldre person kan ge sjukvården tidiga varningar om hjärtsvikt eller andra tecken på ohälsa.

En radarsensor kan upptäcka om en patient ramlar ur sängen. Ett socialt robothuvud som i framtiden ska kunna avläsa en persons tal och kroppsspråk för att kunna upptäcka tidiga tecken på Alzeimers.

Frågan är: när bör vi använda, och undvika att använda, ny teknik som artificiell intelligens, robotik och sensorer? När känner vi oss obekväma? Var går gränsen för vår integritet?

En som inriktat sin forskarkarriär på de här frågorna, och på hur tekniska lösningar inom vård och omsorg tas emot av användarna – ofta äldre personer – är Britt Östlund, på bilden här ovanför tillsammans med forskarkollegan Susanne Frennert.

– Digitaliseringen och en åldrande befolkning är vår tids stora sociala förändring, men det finns alltid etiska implikationer med teknik, säger hon.

Så lyckas man med tekniken i hemmet

– Vi kan sätta upp sensorer hemma hos en människa och få observationer om hur den rör sig, sover eller öppnar kylskåpet. Men grundregeln är att personen som ska använda den måste avgöra om det är bra eller inte. Annars kan man inte göra det – det blir oetiskt.

– Jag tycker att man ibland glömmer den här grundregeln, och man glömmer personen som ska ha tekniken hemma.

Samtidigt som Britt Östlund prisar framåtkraften i dagens tekniska utveckling och innovation inom robotik vill hon slå vakt om användarens perspektiv.

– Många av mina kollegor på KTH tar fram ny teknik och det är ju deras uppgift. Men att ta fram teknik som fungerar i en labbmiljö och som ska fungera hemma är helt olika saker. Dessutom ska tekniken också fungera i vårdsystemen och i en arbetssituation för vård- och omsorgspersonalen, säger hon.

Hur uppnår man det?
– Nyckeln är att få teknikforskningen att samverka med andra vetenskaper som är inriktade på människor och deras vardag. Vi brukar ibland använda teorin om domesticering, ungefär som hur man tämjer husdjur, när vi strävar efter att förstå hur teknik implementeras i vardagen på bästa sätt. För att ’tämja tekniken’ behöver vi använda utvärderingar och studier som ligger utanför beräkningar och algoritmer.

Snygg och funktionell duschrobot

För att förstå hur robotik och artificiell intelligens kan fungera i människors vardag bygger institutionen för medicinteknik och hälsosystem nu ett nytt labb, Integration lab, där olika robotlösningar ska testas i en hemlik miljö.

Labbet är fortfarande en byggarbetsplats, men snart kommer här att finnas nyinköpta robotar, både färdigutvecklade som sälen Paro som kan ge tröst, ro och sällskap för dementa, och utvecklingsbara robotar som en humanoidrobot med en öppen plattform som kan anpassas till olika aktiviteter.

– Vi kommer också att ha en doktorand i industridesign knuten till verksamheten, säger Britt Östlund. Det är viktigt, för jag tycker att utseendet på ny teknik ofta underskattas. Robotar och sensorer måste faktiskt vara snygga för att bli accepterade. Ny teknik måste kännas respektingivande för brukaren.

Ett bra exempel enligt henne är den duschrobot som nu testas i fem kommuner i Sverige.
– Den är snygg och funktionell och de som har testat den tycker att den känns respektingivande. Samtidigt är den ett exempel på när ny teknik kan öka den personliga integriteten, för dem som känner sig besvärade av att bli tvättade av någon från hemtjänsten.

EU-projekt ska välja ut 30 lovande robotiklösningar

Duschroboten är en av de robotiklösningar som det EU-stödda forskningsprojektet INBOTS, Inclusive Robotics for a Better Society, ska skärskåda.

INBOTS startade i januari i år och har som mål att till hösten 2018 ha valt ut 30 särskilt intressanta robotiklösningar. I projektet deltar ett antal europeiska universitet och teknikutvecklingsföretag. KTH representerar det svenska deltagandet.

Nyligen fick Britt Östlunds institution totalt åtta miljoner i forskningsmedel av Forte för två projekt som ska öka kunskapen om digitaliseringen i äldres vardag. Ett av projekten syftar till att kommunerna ska bli bättre på att upphandla ny teknik.

– Det ett väldigt stort behov för kommunerna att göra bra teknikupphandlingar. När det gäller medicinsk teknik är allt väldigt reglerat i lagstiftning, men det stödet finns inte alls i den kommunala omsorgsverksamheten.

”Strategi för robotik krävs i kommuner”

Här pekar hon på risken att kommuner ibland köper in utrustning som ”bara råkar komma förbi” från teknikutvecklare, utan att någon har gått på djupet om en ny robotlösning faktiskt löser problemen.
– Problemet är att det ofta inte finns någon strategi i kommunerna för inköp eller användning av teknik.

Men att hälsoinriktad robotik och artificiell intelligens är på väg in i våra hem är det ingen tvekan om. Den statliga utredningen genomförd av Digitaliseringskommissionen slog häromåret fast att utvecklingen kan ge bättre livskvalitet genom livet för medborgarna och en möjlighet att möta den demografiska utvecklingen där andelen av Sveriges befolkning över 85 år väntas fördubblas inom drygt 15 år.

Är äldre personer mottagliga för ny teknik?

Och att äldre människor inte är mottagliga för ny teknik är en myt som Britt Östlund en gång för alla vill slå hål på.
– Om det är någon grupp som man absolut inte kan generalisera kring och behandla som en homogen grupp med samma behov och förutsättningar så är det äldre.

– Man ska också komma ihåg att åldrandet inte bara handlar om att kroppen bryts ner, det är en viktig och innehållsrik livsfas där människor lever väldigt olika liv. De som är gamla i dag har levt ett helt liv med enorma teknikförändringar och många är mycket receptiva för att ta emot ny teknik. Men det måste ske på deras villkor.

FAKTA

I temarapporten ”Det sociala kontraktet i en digital tid” tog utredningen också fram ett antal scenarier, bland annat det här:

Arne, 74 år, är multisjuk med hjärtsvikt, diabetes, KOL och reumatism.
Han börjar dessutom visa tecken på demens och har svårt att röra sig. Barnen bor långt borta och hans fru har gått bort.
Han har dåliga värden och varningstecknen för hans hälsa blir allt fler.
Han känner oro.
För att bryta den nedåtgående spiralen ordinerar hans läkare på vårdcentralen en IT-baserad lösning i hemmet som fångar symptomen innan de blir alltför allvarliga.
Han får en blodtrycksmätare och sensorer på kroppen för EKG, puls, vikt, andningsfrekvens och syremättnad.
Dessutom får Arne en så kallad vårdoperatör, en utbildad sjuksköterska som läser av hans sensorvärden och håller kontakt med honom via videolänk i hemmet en gång om dagen. Läkaren medverkar i en virtuell rond veckovis och kan kopplas in när vårdoperatören tycker det är nödvändigt.
Arne känner sig efter den förändrade behandlingen mera sedd och trygg med att han enkelt kan kontakta vården via nätet och den pekplatta han har.
Läkarna har full kontroll på vitalparametrarna och lyckas sätta in åtgärder tidigt innan de sämre tillstånden inträffar.
Arne får inte längre de djupa ”dipparna” som tidigare ledde till akuttransporter och akutbesök och den ångest sådant innebär för en svårt sjuk patient.
Källa: Digitaliseringskommissionens temarapport ”Det sociala kontraktet i en digital tid”, 2016

Trenden: Hemmet den nya vårdplatsen

Tre trender som tack vare digitaliseringen kommer att dominera vården inom de närmaste åren:
1. att vi som individer kommer att ta ett större eget ansvar för vår hälsa
2. att behandlingarna kommer att bli mer individanpassade
3. att hemmet är den nya vårdplatsen.
Trenderna förs fram av Digitaliseringskommissionen, som hade regeringens uppdrag att utreda hur Sverige ska bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Fler forskingsprojekt om robotik, vård och omsorg

Institutionen för medicinteknik och hälsosystem vid KTH deltar i flera projekt som på olika sätt forskar kring hur ny teknik påverkar vård, omsorg och vardagen för äldre.
• INBOTS – ett EU-projekt inom Horizon 2020 som undersöker potentialen för robotik i Europa. Bland annat ska projektet ta fram en lista på 30 robotiklösningar som bedöms ha störst chans att bli effektiva och användbara. Områden som omfattas är hälsa och vård men även transporter, lärande och arbetsliv.
• BConnect at Home.  Ett forskningsprojekt som finansieras av Forte och som ska undersöka hur livet för äldre påverkas när samhället digitaliseras. Bland annat ska 600 äldre smartphone-användare studeras. Ett samarbete mellan KTH, Trent University i Toronto och universiteten i Utrecht och Barcelona.
• Upphandling av Välfärdsteknik. Inom detta Fortefinansierade forskningsprojekt om hälsosamt åldrande ska KTH och Britt Östlunds grupp koncentrera sig på hur man kan ge kommuner stöd att bli bättre på att upphandla nya tekniska lösningar, och på att öka kommunernas förståelse för digitaliseringen i äldres vardag.
• Hemtjänstens arbetsmiljö. I detta projekt samarbetar Britt Östlunds grupp med institutionen för Industriell ekonomi och organisation på KTH och med Lunds Tekniska Högskola för med målsättningen att förbättra arbetsmiljön för vård och omsorg i hemmen.
• Age Management. Ett projekt där ergonomiforskare vid KTH och Scania samarbetar för att bättre förstå hur man kan stödja anställda att jobba längre.
• Digital Living. Här samarbetar Britt Östlunds grupp med Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH och projektet Sharing Cities i Hammarby Sjöstad för att utveckla former för ”social connectedness” i samband med digitaliseringen.

Text Per-Ola Knutas

Foto Susanne Kronholm

KTH Magazine 21 MARS, 2018