Till innehåll på sidan

Snabbare väg att nå klimatmålen

Ett utomhuslager med hög av träflis, staplade bräder och timmer med skogsbeklätt berg i bakgrunden.
Hur kan vi snabba på inlagringen av koldioxid för att nå klimatmålen? Forskare från KTH undersöker hur biprodukter från sågverk kan användas som kolsänka. (Foto: Ing. Sandro Zangrando/APA/TT)
Publicerad 2021-06-16

Att fånga in och lagra koldioxid är ett måste för att nå klimatmålen. Samtidigt är det oklart när tekniken som utvecklas för koldioxidavskiljning kan börja göra nytta. Forskare vid KTH undersöker snabbare lösningar med metoder som redan finns till hands.

Porträtt av Alexander Olsson.
Alexander Olsson, doktorand.

– Det finns flera lovvärda pilotprojekt för att avskilja och lagra koldioxid från utsläpp, men tekniken ligger en bit in i framtiden. Min forskning syftar till att bredda perspektivet och undersöka hur man kan binda koldioxid redan nu, säger Alexander Olsson , doktorand inom forskningsprojektet LUNET.

De möjligheter som undersöks finns inom träprodukter och biokol. Forskarna är ute efter kolsänkan – när trädet växer tar det upp koldioxid från atmosfären som sedan kan stabiliseras på något sätt och lagras i samhället.

Tanken är att ta tillvara på träindustrins restprodukter och att nyttja dessa så att de lagrar koldioxid under längre tid. Biokol används i olika sammanhang inom trädgård och jordbruk. Det sker inom allt från biståndsprojekt i Tanzania och trädplanteringar i svenska städer till ersättning för torv på plantskolor. Samtidigt fungerar det som kolsänka genom att binda koldioxid i marken.

Spånskivor som kolsänka

Intresset växer för att använda biokol som en av olika klimatåtgärder, enligt Alexander Olsson.

– Potentialen är mycket stor, det finns stora arealer mark där biokol kan göra nytta. Den begränsas dock starkt av mängden tillgänglig råvara. Men framför allt är det något som kan användas redan idag med existerande teknik och infrastruktur.

Bland de restprodukter som undersöks finns spån från sågverk. När produktionen av spånskivor var som störst under 1970-talet fungerade de som en ansenlig kolsänka – de lagrade årligen över en miljon ton koldioxid. Till följd av bland annat ökad konkurrens om råvaran från energisektorn sjönk lönsamheten och i dag används spånen främst som biobränsle.

– Om biobränslen ersätter fossila bränslen så ger det klimatnytta. Samtidigt måste vi också suga upp koldioxid från atmosfären och här kan spånskivor och andra långlivade träprodukter göra stor skillnad.

Skevhet i systemet

Syftet med forskningen är att lyfta frågan om hur man politiskt kan stödja nya idéer och metoder för att lagra koldioxid. Alexander Olsson vill se ett reformerat stödsystem för skogsbolag, träindustri och lantbrukare. Dagens system har en skevhet, menar han:

– Jag hoppas att beslutsfattare ska få upp ögonen för att använda skogsindustrin till att producera långlivade produkter av det som idag mest eldas upp. Det finns många bra stöd för att vi ska förbränna biomassa men det finns få eller inga stöd till att producera trävaror från samma biprodukter från sågverken.

En omvänd koldioxidskatt, där företag belönas för den koldioxid som lagras, kan vara aktuell, anser han.

– Vi har flera idéer om ekonomiska styrmedel som kommer att analyseras och diskuteras i min kommande avhandling.

Text: Christer Gummeson

Forskningen i korthet

  • FN:s klimatpanel, IPCC, räknar med att mänskligheten inte kan minska utsläppen av växthusgaser tillräckligt för att stabilisera klimatuppvärmningen under två grader. Det kräver åtgärder där koldioxid fångas upp från luften och lagras.
  • Enligt en statlig utredning, ”Vägen till en klimatpositiv framtid”, behöver Sverige lagra 3,7 miljoner ton koldioxid per år från 2030 och 10,7 miljoner ton från 2045 för att sedan öka.
  • Inom LUNET studeras tekniska och ekonomiska möjligheter för ”negativa utsläppsteknologier”, bland annat koldioxidavskiljning från biomassa och biokol. Projektet leds av Linköpings universitet i samarbete med KTH. Forskningen finansieras av Vetenskapsrådet, Formas, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sida.
Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2021-06-16