Effektivisering av spårmätning
Projektnamn: Effektivisering av spårmätning
Projektledare: Milan Horemuz, FoB, Lantmäteri- fastighetsvetenskap och Geodesi
Deltagande universitet/företag/organisationer: RISE, Trafikverket
Projektperiod: 2026-07-01 - 2030-07-31
Finansiering: Trafikverket
Spårläget bestäms idag med terrestra geodetiska metoder, ex. avvägning och totalstationsmätning. De är tidskrävande och kräver fysiskt markerade stompunkter. Stompunkterna kräver återkommande underhållsåtgärder och det finns en risk att de inte är stabila över tiden. För att skapa bättre möjligheter för effektiviseringar, automation och minskad omfattning av underhållsåtgärder skulle Trafikverket behöva göra en övergripande strukturell förändring i form av att byta referens för lägesangivelse. Den förflyttning som behöver göras är att gå från fysiskt markerade stompunkter till en satellitbaserad referens (GNSS). Det skulle innebära ett ökat och tydligare fokus på att Trafikverket levererar värde åt branschens aktörer och skulle samtidigt förenkla både Trafikverkets och branschens vardag. Ett bevis för att en GNSS-baserad referens för lägesangivelse inte direkt kan tillämpas i järnvägsanläggningen är att vare sig Trafikverket eller någon annan järnvägsadministration i Europa använder det, än. Samtidigt sker en snabb teknikutveckling inom bland annat automation vilket medför att de potentiella nyttorna med en GNSS-baserad referens växer. Vi anser därför att tiden är mogen för att ta nästa steg mot en GNSS-baserad referens. För att möjliggöra den nämnda förflyttningen behöver Trafikverket och branschen skaffa sig mer kunskap. Förslagsvis sker det genom att samla landets geodetiska expertis i ett projekt; dels genom ett doktorandprojekt på KTH, med handledare från KTH, RISE och Trafikverket, dels genom forskning kring GNSS-mätning i ”elektriska miljöer” vid RISE.
Projektet kommer att studera följande forskningsfrågor:
- Kartläggning av
a. befintliga skillnader mellan Trafikverkets realiseringar och Sveriges nationella realiseringar av geodetiska referenssystem
b. befintliga metoder för att modellera och hantera skillnaderna mellan ett fysiskt realiserat respektive ett GNSS-baserat geodetiskt referenssystem (omvärldsanalys)
c. elektromagnetisk miljö kring järnvägsanläggning - Analys av nr. 1 ovan
a. Har vi samma eller olika förutsättningar för att få homogena resultat mellan terrestra och GNSSmätningar beroende på var i järnvägsanläggningen vi befinner oss?
b. Behov av vidareutveckling av befintliga metoder? - Identifiera, beskriva problem och lösningar med GNSS-mätning i järnvägsmiljö. (”Utmaningar och möjligheter med GNSS”)
- Utvärdering av krav på mätosäkerhet i Trafikverkets regelverk:
a. Var kommer toleransgränserna för mätosäkerhet ifrån?
b. Är de rimliga? Uppfyller de behoven?
c. Hur är efterlevnaden - uppfylls de? - Är det möjligt att uppfylla Trafikverkets toleranskrav (för järnväg) med GNSS-mätningar?
Kontakt
