Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Staten, kapitalet och klimatkrisen

Collage med bildskärm som visar börssiffror och solpaneler.
Finansmarknadens resurser är avgörande för att rädda klimatet. Men sektorn behöver tydligare regler för risktagande vid investeringar i gröna satsningar, enligt ekonomiforskare vid KTH. (Foto: Mostphotos)
Publicerad 2022-04-25

Ett nytt kontrakt mellan staten och kapitalet – för klimatets skull. Det är nödvändigt för att få till de enorma investeringar som krävs för att få bukt med klimathotet menar Kent Eriksson, föreståndare vid Sustainable Finance Lab, KTH.

Porträtt på Kent Eriksson.
Kent Eriksson.

– Pengarna styr världen. Den absolut viktigaste framgångsfaktorn för att styra om till en fossilfri industri är att utnyttja de resurser som finansmarknaden har. Regeringen kan genom regleringar styra investerare mot hållbara satsningar, säger Kent Eriksson , professor vid institutionen för fastigheter och byggande på KTH.

I en rapport har forskare vid Sustainable Finance Lab kartlagt politiska åtgärder för hållbar finansiering, både i Sverige och på EU-nivå, och ger förslag om hur privat och offentlig sektor tillsammans kan utveckla nya samverkansformer.

Nyckeln är ett närmare samarbete mellan regering, myndigheter och finansmarknad, enligt rapporten som beställts av klimatpolitiska rådet, ett organ som utvärderar regeringens klimatpolitik.

I ett läge där det krävs omfattande klimatinvesteringar är det bråttom att ta fram modeller och metoder som kan få banker, fonder och andra investerare att satsa mer kapital på gröna industriprojekt inom områden som energiproduktion, bygg, transport och batterier.

Staten kan vara pionjär

Kent Eriksson ser en stark vilja från marknaden att bidra, men också behov av tydligare styrning som kan vägleda finanssektorn. Utan regelverk blir finansmarknaden vilsen, de olika aktörerna får svårt att enas och investeringarna kan utebli, framhåller han.

– Sverige har en robust finansmarknad och de flesta vill investera hållbart. Så grogrunden finns, men det behövs en bra ”uppväxtmiljö”.

En avgörande ingrediens är nya, fastare strukturer för finansiellt risktagande.

– Stat och privat sektor behöver samarbeta mer om att fördela riskerna. Staten skulle kunna vara pionjär och ta större risker i början av en etablering. När initiativen börjat bli bärkraftiga kan det privata ta ett större ansvar.

Därmed inte sagt att skattebetalarna ska betala för vidlyftiga, spekulativa projekt.

– Det behövs en ständigt pågående utvärdering av satsningarna. Skattebetalarna ska inte bli lidande, och företag ska inte tjäna pengar på statens bekostnad.

Grön investeringsbank

I rapporten föreslås införandet av en statlig grön investeringsbank. Den ger krediter till hållbarhetsprojekt som vanliga banker anser vara för riskfyllda.

– Jag ser det som en nödvändighet. FN:s klimatpanel skriver att världen behöver en bred palett av åtgärder med kraftfulla satsningar, så ja, det behövs en grön bank för det.

Kent Eriksson är positiv till regeringens klimatsatsningar hittills, men vill se ett ökat tempo. Samtidigt är klimatfrågan global, och Sverige beroende av den internationella utvecklingen

– Man får acceptera att det går lite segt. Men Sverige är världens 22:a största ekonomi och kan påverka genom att vara ett gott exempel. Vi kan vara en plantskola för svenska företag med hållbarhetsprofil som kan expandera internationellt och inspirera omvärlden, genom EU och andra internationella sammanslutningar.

Text: Christer Gummeson

Forskningen i korthet.

  • Rapporten ”Hållbar finansiering av klimatomställning” av Sustainable Finance Lab analyserar två frågor – Vilken roll spelar finanssektorn för att uppnå klimatmål och för att finansiera klimatomställningen? – Hur kan regeringen påverka finanssektorn så att kapital i allt högre grad finansierar mer hållbara verksamheter?
  • Rapportförfattarna vill se en systemförändring – ett nytt kontrakt mellan staten och kapitalet. Efter att tidigare ha varit tydligt uppdelade har regering, myndigheter och finansmarknad under senare år närmat sig varandra. Exempel är medborgarnas pensionsmedel som förvaltas av privata fonder och statens investeringar i infrastruktur, vägar och järnvägar som påverkar värdet i privata investeringar i fastigheter. Forskarna vill se en utvecklad samverkan i den riktningen.
  • Sustainable Finance Lab är ett multidisciplinärt kompetenscentrum vars syfte är att öka finansmarknadernas förmåga att bidra till en hållbar utveckling. I centrat som leds av KTH, ingår sex universitet och forskningsinstitut. Rapporten är skriven av Kent Eriksson , KTH, Joakim Sandberg, Göteborgs Universitet, Mark Sanctuary, IVL, Richard Endörfer, Göteborgs Universitet och Sofia Wikse , KTH.
Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2022-04-25