”Barn könas mot olika intressen redan på förskolan”

Nyblivna professorn Annica Gullberg vill rasera förutfattade meningar om teknik och göra det mer relevant. Och med en speciell undervisning minska elevers känsla av vanmakt och ångest kring miljöförändringarna.
Hej Annica Gullberg, nybliven professor i teknikens didaktik med inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskolan. Varför tycker du att ditt forskningsämne intressant?
– Det ger mig möjlighet att bidra till en mer inkluderande teknikundervisning. Identitetsskapandet börjar tidigt och vi har visat i forskningen att barn kan könas mot olika intresseområden redan på förskolan. Teknik är ett maskulint kodat ämne medan exempelvis vård och omsorg är områden som är feminint kodade. Jag skulle tro att denna fastlåsning i många fall är starkare bland de som inte har teknikämnet som sin yrkesprofession än inom många civilingenjörsyrken.
– Denna sortering av människor, som startar vid unga år, gör att både samhället går miste om en diversifierad kompetens och individen utestängs från en mängd möjliga utbildningsområden. Det påverkar också synen på teknikämnet och på så sätt reproduceras normer och värden.
– Som professor i teknikens didaktik mot förskola, förskoleklass och grundskola har jag möjlighet att forska om hinder och lösningar som finns för att transformera teknikämnet så det blir intressant och relevant för fler kategorier av barn.
Hur kom det sig att du blev professor i just teknikens didaktik?
– Jag är docent i biologi och har forskat om biologisk mångfald. Men med de klimatförändringar vi ser i dag räcker det inte bara med att studera och få kunskap om naturen och naturvetenskapliga fenomen. Vi måste också tänka ut andra lösningar än de som fört oss hit. Det hjälper tekniken till med, men det är viktigt att minnas att det är vi människor som styr tekniken och inte tvärtom.
Vad hoppas du kunna åstadkomma inom din professur på KTH?
– Jag har just börjat som professor och skriver nu på en ny forskningsansökan. Den handlar om ett begrepp som finns inom ”Science Education” och som heter Active Competence (AC)*. Tyvärr finns inte så mycket forskning om AC inom teknikämnet.
– Genom att utbilda i AC skulle man kunna göra teknikämnet mer relevant för en samhällsomställning samt att motverka den vanmakt och ångest som elever ofta känner inför hotet av konsekvenserna av miljöförändringarna.
”Vi behöver ha en bred syn på teknikämnet och inte förutfattade meningar om vem som är lämpad för det eller inte.”
Vilka är dina favorituppdrag på jobbet?
– Det är svårt att rangordna, för favorituppdragen kan variera, möjligen med undantag av projektadministration som nog alltid toppar sistaplatsen.
– Att forska och skriva forskningsansökningar kan vara ett strävsamt och ibland frustrerande arbete. Men så plötslig faller en pollett ned och man får till något som är bra och det är värt allt jobb. Det är samma sak med undervisning och handledning, det är mycket arbete men när man kan stödja någon i hens lärande och nya idéer och lösningar framträder är det fantastiskt.
– Både forskning, undervisning och handledning sker i samarbete och för mig är kommunikationen väldigt viktig för min förståelse och kreativitet. Och en bra idé kan komma då man fikar med kollegor och talar om något helt annat än forskning och undervisning. Det är därför det är så viktigt med att vi har en bred syn på teknikämnet och inte förutfattade meningar om vem som är lämpad för teknikämnet eller inte.
Berättat för Ulrika Georgsson
*Active Competence kan närmast översättas med handlingskompetens. En handlingskompetent person som är engagerad för att lösa en samhällsfråga, har relevant kunskap om den aktuella frågan samt om de demokratiska processer som är involverade. Personen har en kritisk men positiv inställning till olika lösningar samt har förtroende för sin egen kompetens och förmåga att förändra förutsättningarna till det bättre.