90 miljoner till KTH-forskning

– Medicin och teknik kopplas allt mer ihop och det är i överbryggningen av gränserna som nya möjligheter skapas. Tänk om vi i framtiden kan rädda liv genom screening av kroppens biomarkörer och på detta sätt minska lidande och tidigare upptäcka exempelvis hjärtkärlsjukdom och cancer, säger Stefan Persson, styrelseordförande för Familjen Erling-Perssons stiftelse.

Mathias Uhlén, professor i bioteknologi vid KTH och föreståndare för Science for Life Laboratory, forskar tillsammans med Jacob Odeberg, professor i proteomik vid KTH, om att hitta nya biomarkörer som gör det möjligt att individanpassa användingen av mediciner vid olika sjukdomar. För två veckor sedan presenterade Mathias Uhlén nyheten att man efter elva års hårt arbete vid KTH nu kartlagt alla människans proteiner.

– Tack vare Familjen Erling-Perssons Stiftelse kan vi nu gå vidare i arbetet och göra kunskapen vi byggt upp relevant i det kliniska arbetet. Tidigare diagnosticering av en rad sjukdomar och individualiserad behandling är två saker vi ser framför oss som direkta resultat, säger Mathias Uhlén.

Vad är då en biomarkör? Jo, det är en biologisk variabel som speglar en fysiologisk förändring i kroppen till följd av sjukdom. Exempel på biomarkörer som idag används kliniskt är nivåerna i blod av det prostataspecifika antigenet PSA, kolesterol eller troponin. Det senare utsöndras i blodet vid en hjärtinfarkt då en hjärtmuskel har skadats, och har varit till stor hjälp vid hjärtinfarktdiagnostik som annars kan vara knepig.

– Biomarkörerna förbättrar patientsäkerheten. De ger läkarna möjlighet att tidigare kunna ställa rätt diagnos, ge rätt behandling, undvika allvarliga biverkningar och ersätta andra undersökningsmetoder som kontraströntgen, invasiva ingrepp och vävnadsprover, säger Mathias Uhlén.

Varför är då KTH och Science for Life Laboratory särskilt lämpade organisationer för denna typ av forskning? Jo, här etableras nu ett världsledande centrum för klinisk tillämpad proteomik där en multidisciplinär grupp med bakgrund inom teknologi, klinik och biomedicin arbetar.

Lägg sedan till det faktum att Sverige jämfört med många andra länder har unika sjukvårdsregister och biobanker tillgängliga för forskning. Resultat kan infinna sig snabbt.

– Utöver att stödja forskning som har förutsättningar att förbättra många människors liv så känns det oerhört bra att kunna bidra till att excellenta forskare får förutsättningar att vara kvar i Sverige, säger Stefan Persson.

Enligt KTH:s rektor Peter Gudmundson spelar sådana här donationer stor roll för universitetets forskning.

– Familjen Erling-Persson Stiftelses donation om 90 miljoner kronor betyder oerhört mycket för KTH och är ett direkt resultat av vår medvetna satsning ”Förädla Framtiden”. Vår ambition är att arbeta proaktivt med att få in nya medel till forskning och utbildning och här spelar donationer av den här sorten stor roll för att kunna åstadkomma långsiktiga djärva forskningsinitiativ med potentialen att verkligen kunna göra skillnad, säger KTH:s rektor Peter Gudmundson.

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Mathias Uhlén på 08 - 55 37 83 25 eller mathias@biotech.kth.se.