Alltför tyst när Stockholm får ny silhuett
KTH-arkitekt Klas Lundkvist är antikvarie i Faktarummet på Stadsmuseet vid Slussen. Här får allmänheten ta del av faktamaterial om stadens byggnadshistoria.
Vilka frågor skulle du vilja se mer debatt kring gällande Stockholms utveckling?
– Byggbolag är i färd med att bygga på innerstan med 3–4 våningar. Det sker bland annat i kvarteren runt Sheraton, i regeringskvarteren och ovanpå Gallerian. De flesta känner till Slussen-planerna, diskuterar och tar ställning i frågan. Men det pågår en minst lika omfattande förändring av stadsbilden som är okänd för de flesta.
Hur drastisk blir förändringen i historiskt perspektiv?
– På 1950-talet fattade man beslutet att med några få undantag inte bygga husen i de centrala delarna av huvudstaden högre än fem våningar, för att kyrkorna fortsatt skulle få dominera stadsbilden på höjden. Så har det fått förbli, och den bilden hör ihop med de kvaliteter som staden har – stadsbilder och silhuetter som lyfts fram i marknadsföring av Stockholm världen över. Man kan fråga sig vad som händer med de kvaliteterna nu.
Hur reagerar det fåtal medborgare som trots allt känner till byggprojekten?
– Att det byggs nya bostäder, till och med radhus, med en eller två våningar ovanpå parkeringsgarage och shoppingcenter i innerstan, det tycker de flesta verkar vettigt. Men fyravåningsprojekten med rent kommersiella lokaler, som gör husen upp till nio våningar höga, det är många kritiska till när de väl inser hur det kommer att förändra stadens ”skyline”.
Vem står bakom projekten?
– Bland annat är det stora fastighetsbolag med mycket pengar som har sökt och fått bygglov. Jag tycker fler medborgare borde engagera sig när staden förändras så här, så inte besluten fattas enbart genom remisser mellan olika politiska instanser.
När blir vändpunkten, när allmänheten börjar reagera på förändringarna av Stockholms stadsbild?
– Den ligger inte så långt borta, beroende på hur snabbt byggplanerna förverkligas. Men det riktigt stora engagemanget hos oss människor uppstår ju som regel först när våra personliga intressen står på spel. Den övergripande förändringen av innerstadens struktur och silhuett berör i nuläget inte många på ett direkt sätt, men i förlängningen berörs alla! Vår huvudstad förändras. Och för att hantera ny byggnadsmiljö behövs det historiska perspektivet, där blir Faktarummets roll viktig, säger han.
Text Katarina Ahlfort
Foto Yanan Li, Elsa Anagrius
KTH Magazine 01 APRIL, 2014