Alumner vässar KTH:s innovationspanel
Vad skulle du göra om du hade tillgång till Sveriges duktigaste ingenjörers hjärnor? Fråga dem hur de löser olika problem förstås, eller om de tror på en specifik produkt eller tjänst av teknisk natur.
Exakt det gör affärsutvecklingscoacherna på KTH Innovation. Därtill är de först i Sverige med detta sätt att jobba med tjänste- och produktutveckling.
Kalla det demokratisk produktutveckling, crowdsourcing eller vad du vill. Tanken att bjuda in initierade experter att ideellt hjälpa till med problemlösning är en galant idé som kan komma i flera skepnader och former.
KTH Innovation, en avdelning inom KTH som hjälper forskare och studenter att förverkliga sina affärsidéer, har sin unika version. Den har de döpt till Innovationspanelen, och den har visat sig vara mycket eftertraktad.
– Ett flertal lärosäten, bland annat Uppsala och Linköpings universitet, och har hört av sig och frågat om de får ta del av konceptet. Helst skulle de vilja ta det rakt av precis som vi använder det. Så Innovationspanelen har fått ett väldigt positivt genomslag, säger en uppenbart nöjd Gustav Notander, affärsutvecklingscoach och ansvarig för Innovationspanelen på KTH.
Han fortsätter med att berätta att Innovationspanelen ytterst kortfattat är ett verktyg för marknadsundersökningar på webben. Men under ytan bubblar förstås någonting mer. Möjligheten att fråga Sveriges vassaste ingenjörer - KTH-alumnerna - hur de skulle lösa olika problem. Till det ska också läggas att det visat sig att dessa ingenjörer mer än gärna och ideellt hjälper till, och därtill på ett mycket bra sätt.
– När det gäller de cirka 10 olika produkter som vi hittills testat via Innovationspanelen har vi haft ett mycket hög deltagande, runt 15-30 procent av alumnerna svarar. De lägger dessutom mycket tid på att svara, inte sällan mellan 30 till 45 minuter. Att alumnerna därtill skriver så långa fritextsvar tyder på att de verkligen engagerar sig, säger Gustav Notander.
Det är emellertid inte bara problemlösning som är en poäng med Innovationspanelen. Enligt Gustav Notander är det lika viktigt att få höra vad alumnerna har att säga om produkten eller tjänsten i övrigt.
– Vi är ute efter att få höra vad alumnerna tror om idéerna. Finns det verkligen ett behov av produkten/tekniken, vilka tillämpningsområden som man ska satsa på, vilka är de största för- och nackdelarna som alumnerna ser som potentiella kunder/användare, säger Gustav Notander.
Han tillägger att det fina är att KTH-alumnerna sitter på en mängd intressanta positioner i näringslivet, några inom teknikutveckling, men minst lika många inom management, sälj och andra affärsdrivande funktioner.
– Det är väldigt mycket utifrån det perspektivet vi vill ha deras värdefulla återkoppling, och inte bara för problemlösning och teknikrelaterade frågor i affärsidéerna, säger Gustav Notander.
Varför är då alumnerna så lojala att de avsätter upp till en trekvart av sin tid på att svara? Var kommer engagemanget från?
– Det finns flera incitament. Dels får alumnerna en återkoppling via mejl som vi skickar tillbaka till dem och som tar upp de absolut viktigaste sakerna som undersökningen visat. Dels och kanske viktigast känner alumnerna en glädje i möjligheten att få vara med och bidra, säger Gustav Notander.
Vidare finns det en fråga i undersökningen som på ett ungefär lyder "Vill du följa projektet framöver?".
– Mellan 50 till 70 procent svarar att de vill det. Så det finns en nyfikenhet bland alumnerna att ta reda på vad som händer på KTH även efter att de har slutat här. De tycker att det är kul att ge någonting tillbaka på KTH och de tycker KTH är ett bra ställe. Nyckeln till framgång ligger i den etablerade relationen mellan alumnerna och KTH, säger Gustav Notander.
Han menar att Innovationspanelen - förutom att verktyget ger duktigt kvalitativ återkoppling - också är ett tids- och kostnadseffektivt sätt att få in respons på en produkt eller tjänst. Dessutom är Innovationspanelen träffsäker.
– När vi väljer ut de som ska vara med i Innovationspanelen ska de vara relevanta för varje affärsidé. Om det handlar om en ny databasmotor väljer vi människor från IT-branschen, och så vidare. Det betyder att det är personer med oerhört relevant kompetens som medverkar i varje undersökning, säger Gustav Notander.
En annan intressant bieffekt är förstås alla de kontakter som etableras genom Innovationspanelen.
– Alumnerna hör av sig med allt från kvalitativa förbättringsförslag till regelrätta kundkontakter och möjligheter till framtida investeringar, säger Gustav Notander.
För mer information, kontakta Gustav Notander på 08 - 790 97 13 eller notander@kth.se.
Peter Larsson