Data är makt
Internet of Things – vad är det? Ja, egentligen inget märkvärdigare än att saker, fysiska föremål, kopplas upp mot internet på liknande sätt som människor och tjänster. Men det är tillräckligt för att förändra vårt samhälle i grunden menar KTH-professorn Kia Höök.
Den vanligaste fördomen om Internet of Things, säger Kia Höök, är att det är något som tillhör framtiden.
– Kylskåpet! Det där kylskåpet som talar om när du behöver köpa hem mer mjölk. Det är en bild som fastnat och gör att många tror att Internet of Things inte finns ännu.
För just det smarta kylskåpet existerar än så länge mest som försök. Men år 2014 beräknades 7, 22 miljarder mobiltelefoner vara anslutna till internet. Till det kommer exempelvis alla uppkopplade elmätare, TV-apparater och spelkonsoler, smarta armband och bilar med internetanslutning.
– Så jodå, Internet of Things finns redan.
Men det intressanta är inte uppkopplingen i sig – utan de data som via uppkopplingen lagras på internet, påpekar Kia Höök. Data som identifi erar mönster, till exempel i din elförbrukning eller dina resvanor, och kan användas för att erbjuda funktionellare tjänster. Du kan få temperaturen i din lägenhet automatiskt anpassad till din egen dygnsrytm, bättre kartfunktion och träff säkrare tips om nöjen, aff ärer och restauranger just i din smak.
– Det är fantastiska saker vi kan göra. Tänk bara på medicintekniken. Nu kan man ju bära med sig mätare som talar om ifall blodtrycket är på väg åt fel håll eller om blodsockret är i obalans. Vi kan få så mycket bättre och snabbare information om vad som händer i kroppen.
Kia Höök är föreståndare för Mobile Life, ett Vinn Excellence Center med fokus på interaktionen mellan människa och uppkopplade ting. Forskningen är inriktad på sociala upplevelser, fritid och lekfull mobil teknik.
Här studeras bland annat produkter som ska öka användarnas medvetenhet om den egna kroppen. Armband som mäter stressnivån, en matta som hjälper användaren att träna enligt Feldenkraismetoden och inredning som stimulerar sinnena och underlättar återhämtning.
De internetbaserade datalagren öppnar också för sharingekonomi, där fler användare kan dela på en viss resurs. Vare sig det gäller bilar, övernattningslägenheter i New York eller trädgårdsmaskiner i villaområdet.
– Det är ju fiffigt om alla inte behöver äga sin egen gräsklippare, bil, cykel eller vad det nu kan vara – utan istället snabbt och enkelt kan få tillgång till den resursen ur en pool.
Industrin har redan länge använt digitala informationslager för att effektivisera produktion och logistik. På samma sätt blir internetlagren allt viktigare verktyg för samhällsplanering på olika nivåer.
Idel goda karameller alltså? Nja, riktigt så enkelt är det förstås inte.
– Alla de här sakerna är både bra och dåliga. Sharingekonomin slår till exempel ut småhotell och Bed&Break fast. De gamla industrierna transformeras av den här tekniken och en hel del kommer att hotas av den.
För varje uppkopplad sak du använder lämnar du också ifrån dig en bit information om dig själv. Information som kan användas i många olika syften. För att tjäna pengar, lösa samhälleliga problem eller utöva kontroll.
I BinCamprojektet på Newcastleuniversitet har en webbkamera monterats på sophinken i några studentlägenheters kök. Webbkameran fotograferar automatiskt av icke föredömligt sorterade sopor och lägger ut dem på en facebooksida, där de som är anslutna kan se vilket kök som har syndat.
Social kontroll och uppfostran via internet alltså. I ett vällovligt syfte och med frivilligt deltagande, men det är inte svårt att föreställa sig mindre oskyldiga användningssätt.
– Data är makt, någon har sagt att det är den nya oljan. Därför slåss också stora amerikanska bolag som Amazon och Google om kontrollen över datalagren.
Oavsett vad vi tycker om det kommer den här utvecklingen att fortsätta, säger Kia Höök. Därför ser hon det som ett demokratiprojekt att bredda kunskapen om internetvärlden. Hon har bland annat propagerat för dataslöjd i skolan, för att barn och ungdomar tidigt ska komma i kontakt med datorer och digital teknik på ett roligt och lekfullt sätt.
– Den digitala tekniken kommer att förändra samhället i grunden. Och om du lever i ett genomteknifierat samhälle men inte förstår hur det fungerar – vilken kontroll har du då?
Text Ursula Stigzelius
Illustration Anders Westerberg
KTH Magazine 01 APRIL, 2015